Prenumerera
Sedan lanseringen av Fritidskortet i september har främst högutbildade och resursstarka föräldrar ansökt om ersättningen.
Knappt 10 procent har gått till familjer med bostadsbidrag.
– Det har slagit lite fel, säger Jeanette Sténson Hallgren, verksamhetsansvarig vid friidrottsklubben Skärholmen sport club till Sverige Radio.
Syftet med Fritidskortet är att göra det billigare för barnfamiljer att låta sina barn delta i regelbundna idrotts- och kulturaktiviteter efter skolan. En barnfamilj kan i år få upp till 550 kronor per barn i åldern 7–16 år för fritidsaktiviteter, hushåll som haft bostadsbidrag året innan upp till 2 500 kronor per barn.
Folkhälsomyndigheten har dock märkt att det är stora skillnader mellan föräldrar med höga och låga utbildningsnivåer. I de utsatta områdena ansöker bara runt 10 procent, medan fler än 20 procent gör det i resursstarka områden, enligt radiokanalen.
– De som verkligen behöver det, söker inte (Fritidskortet), noterar Sténson Hallgren.
Hittills i år har cirka 350 000 Fritidskort beviljats, varav drygt 29 000 med den högre ersättningen.
