RIKS GRANSKAR: Brå ska utreda hatbrott mot svenskar – ingen har dömts trots förnedringsrånen

Regeringen vill nu att Brottsförebyggande rådet (Brå) för första gången utreder hatbrott riktade mot svenskar.

"Hatbrott är aldrig acceptabelt oavsett vem som utsätts", står att läsa i uppdraget.

"Regeringen avser därför att ge Brå i uppdrag att ta fram ett fördjupat kunskapsunderlag om hatbrott".

Det gäller såväl hatbrott som riktas mot minoriteter, som mot den svenska majoritetsbefolkningen.

Trots detta har ingen person någonsin dömts för hatbrott mot svenskar.

Enligt tillgängliga uppgifter har ingen åklagare heller yrkat på en sådan straffskärpning.

Förnedringsrånet i Stockholm

Två gärningsmän dömdes 2020 efter att ha misshandlat, filmat och urinerat på en svensk pojke. Under rånet kallades offret för "jävla vidriga svenne". Trots de svenskfientliga och rasistiska kommentarerna yrkades ingen hatbrottsskärpning.

Åklagaren Mirna Lelic säger till Riks att regeln "regeln kan vara tillämplig inte bara när exempelvis svenskar ger sig på invandrare utan också i den motsatta situationen, alltså när personer med utländskt ursprung angriper någon eller några just för att de är svenskar", men att hon inte minns om det övervägdes i just det fallet.

Fallet i Umeå

I september dömdes en 17-åring med svenskt och somaliskt medborgarskap för olaga tvång efter att ha tvingat en åttaårig pojke att klä av sig naken och göra armhävningar. I förhör sa gärningsmannen: "Han såg ut som en rasist. Tänker att han röstar på SD när han blir äldre."
Trots det uppger åklagaren Edvard Breitholtz att hatbrott aldrig övervägdes.

Åklagare bekräftar lucka i rättstillämpningen

En anonym åklagare, känd som "Ridefixer" på plattformen X, säger till Riks att svenskar i princip omfattas av hatbrottslagstiftningen, men att åtal sällan väcks eftersom "det är lättare att visa hat mot specifik grupp människor om det är fysiska attribut eller om man avgränsar det, men när man utgår från en nation är det svårare".

Han menar dock att åklagare borde låta domstol pröva fall där hat mot svenskar tydligt framgår.

Brå svarar

Brå uppger till Riks att hatbrott mot majoritetsbefolkningen redan ingår i statistiken, men att de är "så få att de inte kan redovisas". Myndigheten bekräftar även att det finns ett mörkertal när det gäller hatbrott – oavsett motiv – och att man ännu inte formellt fått regeringens nya uppdrag.

Samtidigt visar Brås egen statistik att 66 procent av alla ungdomsrånare har utländsk bakgrund, medan 77 procent av offren är svenskar. Polisens kartläggning av gängkriminalitet visar att 80 procent av gängledarna har utländsk bakgrund.

Frågan är nu om den kommande kartläggningen blir första gången myndigheterna ger en samlad bild av hatbrott riktade mot svenskar – eller om mörkertalet består.

Uppdraget finns i budgetpropositionen.