Kritiserad återvandringsutredare får nytt uppdrag

Forskaren Joakim Ruist, som tidigare utredde återvandringsbidrag åt regeringen, har fått ett nytt uppdrag – denna gång handlar det om att beräkna invandringens kostnader för Sverige. Enligt Bulletin, som avslöjat nyheten, anlitas Ruist av Konjunkturinstitutet för att genomföra en omfattande ekonomisk analys.

Att beräkna kostnaderna för invandringen har länge varit en central fråga för Sverigedemokraterna, det största partiet inom Tidöavtalet. Under flera år har partiet motionerat om att genomföra så kallade ”mångkulturella bokslut”, både på riksdagsnivå och i kommunerna. Nu tar regeringen, tillsammans med sina samarbetspartier, ett nytt grepp i frågan och har gett Konjunkturinstitutet i uppdrag att ta fram en rapport.

Konjunkturinstitutets uppdrag till Ruist

För detta uppdrag anlitas Joakim Ruist av Konjunkturinstitutet genom sitt konsultbolag. Enligt avtalet uppgår ersättningen till 650 000 kronor, varav en första delutbetalning på 450 000 kronor sker i november 2024, då preliminära resultat ska presenteras. Resterande 200 000 kronor betalas ut när slutrapporten lämnas in i februari 2025.

”Det arbete han genomfört på uppdrag av Konjunkturinstitutet kommer att användas i den rapportering som myndigheten ska redovisa i juni”, skriver Konjunkturinstitutet i ett uttalande till Bulletin.

Splittrade reaktioner på tidigare utredning

Ruist har tidigare fått uppmärksamhet för sin utredning om återvandringsbidrag som presenterades i augusti 2024. Utredningen mötte blandade reaktioner. Centerpartiets migrationspolitiska talesperson Jonny Cato berömde slutsatserna och varnade för att återvandringsbidrag riskerar att stigmatisera utsatta grupper.

Tidöpartierna var dock av en helt annan åsikt. Den dåvarande migrationsministern Maria Malmer Stenergard (M) ansåg att vissa delar av utredningen behövde kompletteras.

Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling var särskilt kritisk och menade att Ruist hade gått utanför utredningsdirektiven. ”Det finns inga belägg för att integrationen skulle påverkas negativt. Den negativa påverkan på hemländerna har ingen grund i forskningen”, skrev han i en kommentar till DN.

Omfattande analys av invandringens kostnader

Det nya uppdraget innebär att Ruist ska göra en djupgående analys av migrationens ekonomiska effekter under perioden 1983–2022. Enligt avtalet ska han bland annat undersöka:

• Den offentligekonomiska nettokostnaden för invandring
• Offentliga utgifter i form av konsumtion och transfereringar
• Offentliga intäkter såsom skatter, moms och socialförsäkringsavgifter
• Kostnader och intäkter per individ, uppdelade efter ursprungsland
• Skillnader mellan asylinvandring och arbetskraftsinvandring

Utredningen, som pågår från augusti 2024 till februari 2025, ska också redovisa resultaten utifrån kön och jämföra skillnader mellan inrikes och utrikes födda.

Nytt datamaterial och framskrivningar

I sitt arbete kommer Joakim Ruist att använda sig av data från SCB och utföra framskrivningar baserade på olika scenarier kring antalet immigranter, deras ursprung och typ av invandring. Analysen kommer att baseras på metoderna från ESO-rapporten ”Tid för integration”, som Ruist publicerade 2018.

Slutrapporten ska lämnas in senast den 28 februari 2025, och Konjunkturinstitutet förväntas presentera sina slutsatser i juni samma år.