Migrationsverket försvarar riktlinjer som kan ge IS-anhängare asyl

GP rapporterade om Migrationsverkets nya riktlinjer om asylrätt som fick medarbetare på myndigheten att reagera.

Riks hörde av sig till Migrationsverket, och frågade hur det kan komma sig att IS-anhängare kan få särskilt skydd.

– Alla har rätt att söka asyl, skriver Migrationsverket till Riks.

Nya riktlinjer som Migrationsverket tillämpar bygger på vägledning från EU:s asylmyndighet och visar att personer med anknytning till terrorgruppen IS i vissa fall kan bedömas ha särskild asylrätt.

Myndigheten pekar på att det i Sverige, som medlem i EU och som part i internationella konventioner, är förbjudet att utvisa någon till länder där personen riskerar tortyr, avrättningar eller omänsklig behandling.

– Sverige och många andra länder har skrivit under konventioner som innebär att vi inte skickar folk i döden.  Det innebär att personer som riskerar att dödas vid ett återvändande ändå ska ha rätt att stanna i Sverige så länge risken för det kvarstår, skriver Migrationsverket.

Samtidigt skriver myndigheten att inga IS-krigare beviljas skydd i Sverige på grund av sina gärningar. Koppling till terrororganisationer betraktas istället som en säkerhetsindikator och kan leda till att ärenden får en särskild prövning, ofta i samarbete med Säkerhetspolisen.

– Frågan om risker för samhället är därför inte frånvarande i dessa ärenden. Tvärtom finns en rutin att om det finns ärenden där Migrationsverket identifierar säkerhetsrisker ska dessa ärenden anmälas till Säkerhetspolisen, svarar Migrationsverket när vi frågar om de ökade riskerna med att släppa in terrorister i Sverige med anledning av de nya riktlinjerna.

I dessa fall prövas både skyddsbehov och om personen kan uteslutas från skydd enligt lag. Migrationsverket betonar att personer som gjort sig skyldiga till allvarliga brott kan uteslutas från internationellt skydd enligt både svensk lag och EU-rätten.

Migrationsverket förklarar att EUAA-analyserna inte är beslut i enskilda ärenden utan vägledning. De ska användas som ett underlag i prövningen av internationellt skydd, parallellt med bedömningen av om en person kan uteslutas från skydd enligt utlänningslagen och EU-rätten.