Nästan 200 000 färre barn och unga har två svenskfödda föräldrar jämfört med 2002.

På bara ett år har gruppen minskat med nästan 14 000 personer – den största årliga nedgången sedan 2015.

Samtidigt har andelen barn och unga med utländskt ursprung ökat från omkring en fjärdedel till fyra av tio.

Antalet barn och unga upp till och med 21 år som är födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar har minskat dramatiskt under de senaste två decennierna. Det visar ny statistik från SCB.

År 2002 fanns drygt 1 767 000 unga helsvenskar. År 2025 hade antalet sjunkit till 1 587 000 – en minskning med 180 000 personer.

Mellan 2024 och 2025 minskade gruppen med nästan 14 000 personer, den största årliga nedgången sedan 2015.

Antalet med utländskt ursprung ökat kraftigt sedan 2002. Räknas alla unga som antingen är utrikes födda, eller födda i Sverige med minst en utrikes född förälder, har de gått från omkring 582 000 till drygt 1,03 miljoner – en ökning med cirka 455 000 personer.

År 2002 utgjorde unga med två svenskfödda föräldrar 75,2 procent av alla 0–21-åringar. År 2025 hade andelen sjunkit till 60,5 procent. 39,5 procent av alla unga har idag utländskt ursprung jämfört med 24,8 procent 2002.

Den största ökningen är bland unga som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Den gruppen har vuxit från drygt 190 000 till 433 000 personer – en ökning med 243 000.

Tidigare undersökningar från SCB visar att afrikanska kvinnor i Sverige hade ett fruktsamhetstal på 1,91 barn per kvinna 2025, medan motsvarande siffra för kvinnor födda i Sverige är 1,40 och för Norden eller EU 1,12.

LÄS MER: Var femte nyfödd har föräldrar som båda är födda utomlands