Tidöpartierna: Hårdare tag för bidrag till invandrare

Regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med nästa steg i sin bidragsreform och vill införa krav på kvalificering till välfärden.

Förslaget innebär att invandrare måste ha bott här en viss tid eller arbeta för att få tillgång till delar av välfärden.

– Vi förväntar oss att människor som kommer till Sverige och kan arbeta ska arbeta, säger Hans Eklind, ekonomisk-politisk talesperson (KD), på måndagens pressträff.

Regeringen presenterade under måndagen den tredje delen i sin bidragsreform. Det handlar om ett nytt kvalificeringskrav för socialförsäkringen som träder i kraft den 1 januari 2027.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M), Ludvig Aspling, migrationspolitisk talesperson (SD), Hans Eklind, ekonomisk-politisk talesperson (KD) och Jakob Olofsgård, socialförsäkringspolitisk talesperson (L) medverkade på pressträffen.

Reformen innebär att personer som invandrar till Sverige inte automatiskt ska ha rätt till vissa bidrag, utan först måste kvalificera sig genom att bo i landet en viss tid eller att arbeta.

– Det är inte självklart att den som invandrar till Sverige från första dagen ska ha tillgång till alla våra delar i socialförsäkringssystemet, säger Elisabeth Svantesson under pressträffen.

Minst fem år

Enligt förslaget ska den som kommer till Sverige behöva ha varit bosatt i landet i fem år under de senaste femton åren för att kvalificera sig. Alternativt ska det finnas ett snabbspår genom arbete och inkomstkrav.

Ludvig Aspling (SD), migrationspolitisk talesperson, lyfte särskilt arbetslinjen som central.

– Arbete är inte bara en förutsättning för egenförsörjning utan också en väg till integration, sa han under pressträffen.

Kvalificeringen ska gälla personer som kommer till Sverige, även asylinvandrare, från och med 2027. De som redan bor i landet omfattas inte, något som motiveras med att de kommit hit på andra premisser och att retroaktiva förändringar är svåra att genomföra.

42 000 vuxna personer

Rätten till ekonomiskt bistånd ska inte ingå i kvalificeringen, medan andra delar av socialförsäkringen, som bland annat barnbidrag, bostadsbidrag och äldreförsörjningsstöd påverkas.

Reformen väntas påverka omkring 42 000 vuxna individer och ska på sikt bidra till snabbare etablering, genom att skapa starkare drivkrafter för att arbeta.

Samtidigt lyfte Svantesson att förslaget inte bara handlar om ekonomi, även om staten beräknar besparingar på omkring en miljard kronor.

–  Det handlar om människor, om att i Sverige har vi hårt arbetande människor som ställer klockan på morgonen och går till jobbet för att bidra, säger hon på pressträffen.

Mer rättvist

Enligt regeringen och Sverigedemokraterna är målet med bidragsreformen tydligt. Fler ska arbeta, integrationen ska gå snabbare och välfärdssystemet ska uppfattas som mer rättvist.

Reformen är den tredje delen i regeringens större bidragsomläggning. Tidigare har bidragstak och jobbpremie presenterats, liksom aktivitetskrav. Den nya delen handlar om vem som över huvud taget ska få tillgång till socialförsäkringen.