Rekordmånga riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund

42 av riksdagens 349 ledamöter har någon form av utomeuropeisk bakgrund, enligt forskaren Tobias Hübinettes nya kartläggning.

Det motsvarar 12 procent och är den högsta andelen i Sveriges historia.

MP ligger högst med 31,8 procent, medan SD ligger lägst med 3,2 procent.

Efter valet har fler riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund tagit plats i riksdagen än någonsin tidigare.

Det visar en sammanställning som ras- och vithetsforskaren Tobias Hübinette publicerat..

Enligt hans kartläggning har 42 av de 349 ledamöterna, motsvarande 12 procent, någon form av utomeuropeisk bakgrund. Efter valet 2022 låg andelen enligt Hübinette på under tio procent.

MP: 7 av 22 – 31,8 procent

V: 9 av 30 – 30 procent

L: 4 av 19 – 21,1 procent

S: 13 av 99 – 13,1 procent

M: 5 av 70 – 7,1 procent

KD: 1 av 22 – 4,5 procent

C: 1 av 25 – 4 procent

SD: 2 av 62 – 3,2 procent

Hübinette beskriver ökningen som ett "historiskt genombrott". Trots det skriver han också att gruppen fortfarande är underrepresenterad. Han tillägger däremot att Sverige sticker ut som ett land med ovanligt många utomeuropeiska ledamöter jämfört med andra västländska och nordiska länder.

Störst är representationen bland personer med bakgrund i Mellanöstern och Nordafrika, MENA, omkring 20 ledamöter. Därefter följer Afrika söder om Sahara och Latinamerika med omkring tio vardera.

I Hübinettes definition ingår personer som själva är födda utanför Europa och personer födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar.