Riksdagen röstar ja: Sverige ska hyra fängelseplatser i Estland

Riksdagen har röstat ja till att Sverige ska hyra 600 fängelseplatser i Estland.

Syftet är att avlasta den svenska Kriminalvården.

– Möjligheten att hyra fängelseplatser i Estland är ett viktigt komplement till den pågående expansionen av svensk kriminalvård, säger riksdagsledamoten Mikael Damsgaard (M) till Riks.  

Utbyggnaden av den svenska Kriminalvården fortgår, men behovet av fler anstaltsplatser kommer öka tack vare Tidöpartiernas många straffskärpningar.

Åren 2014-2022 under de socialdemokratiskt ledda regeringarna tillkom 1 550 anstaltsplatser. Sedan 2022 har cirka 5 000 platser i häkte och anstalt tillkommit. Dels genom förtätning och dels genom helt nya platser. Från 2023 till 2028 fördubblas Kriminalvårdens budget från 14 miljarder kronor till drygt 30 miljarder.

– Det finns många exempel runt om i världen på där det gått fortare och jag har svårt att förstå varför det ska ta 7-8 år att färdigställa en ny anstalt. Jag ser de som samhällsviktig infrastruktur och det borde finnas ett snabbspår för att få fler på plats, säger riksdagsledamoten Pontus Andersson Garpvall (SD) till Riks.

I april var 95 procent av anstaltsplatserna i Sverige fyllda av intagna.

– Den ökade kriminaliteten i samhället i kombination med våra straffskärpningar har gjort att vi har platsbrist på svenska anstalter, säger Andersson Garpvall.

Sverige ska hyra 600 anstaltsplatser i Estland

Den 18 juni 2025 ingick Sverige och Estland ett avtal som möjliggör att personer dömda till fängelse i Sverige tillfälligt kan få sina straff verkställda i en estländsk anstalt i staden Tartu. Under verkställighetstiden ansvarar den estländska kriminalvårdsmyndigheten för genomförandet av straffet.

Riksdagen har nu röstat ja till lagändringar som möjliggör samarbetet mellan Sverige och Estland. De nya lagreglerna ska börja gälla den 3 juli 2026.

Sverige ska betala 8 500 euro per fängelseplats och månad, att jämföra med den genomsnittliga kostnaden i Sverige på 11 500 euro.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade nej

Socialdemokraterna som tidigare varit skeptiska har svängt och röstade för Tidöpartiernas förslag. Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade dock nej. De baserar i mångt och mycket sina nej på kritik som Lagrådet och olika remissinstanser har uttryckt.

– Deras (V:s och MP:s) kritik är helt ointressant. Det jag bryr mig om är vanliga människors trygghet och i nuläget är det viktiga att vi inte har personer som går fria i samhället utan fotboja i väntan på anstaltsplats. Har man begått ett brott, så ska straffet verkställas, säger Andersson Garpvall (SD).

Lagrådet och flera remissinstanser menar att förslaget står i konflikt med principen att den svenska staten ansvarar för verkställigheten av straff som beslutats av svenska domstolar.

– Oppositionen är splittrad i frågan och de partier som säger nej till avtalet är svaret skyldiga om hur Sverige ska hantera en situation med överfulla svenska fängelser, säger Mikael Damsgaard (M) till Riks.

Kriminalvården kommer ha personal på plats vid anstalten i Estland för att säkerställa att avtalet genomförs på ett korrekt sätt. Myndigheten ska även ansvara för att välja vilka intagna som kan bli aktuella för att avtjäna sitt straff i Estland.