Utlänningar ska själva bekosta tolktjänster enligt nya direktiv

Regeringen har utarbetat ett nytt direktiv om egenfinansierad avgift för utlänningar som använder tolkar. Sveriges Radio, som var tidiga med att rapportera om nyheten, har anklagats för spridning av felaktiga uppgifter om direktivet. Direktivet handlar om att utlandsfödda, inte offentligheten, ska betala för tolktjänster vid myndighetskontakter. SR:s källa uppgav att det finns undantag för sjukvården och rättsväsendet. Uppgifterna tillbakavisas dock av en källa inom Sverigedemokraterna, som framhåller att några sådana sektorsundantag inte finns i utredningsdirektiven.

"Utlandsfödda bosatta i Sverige kommer att få betala för tolk i kontakten med myndigheterna, med två undantag: vården och rättsväsendet", stod det i SR:s rapportering.

Inga generella undantag i direktiven

De direktiv som styr tolkutredningen innehåller specifika öppningar för undantag, men dessa är begränsade till särskilda situationer, såsom barn, akut fara för liv och hälsa, samt personer som inte kan förväntas lära sig svenska på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom. Generella undantag för hela sektorer, såsom sjukvård och rättsväsende, är inte inkluderade i de fastställda direktiven, så som SR:s nyhet gjorde gällande

Egen betalning för tolktjänster

Enligt Tidöavtalet är den övergripande målsättningen att stärka incitamenten för nyanlända att lära sig svenska. Direktiven understryker att den enskilde utlänningen, som huvudregel, själv ska stå för kostnaden efter en viss tid i Sverige. Detta ska återspegla Tidöpartiernas övergripande migrationspolitiska mål.

Utöver dessa åtgärder ska även möjligheten att förbjuda barntolkar undersökas.