Prenumerera
Migrationsverket kritiseras sedan extra personal tagits in för att besluta i medborgarskapsärenden, innan den nya hårdare lagstiftningen träder i kraft på lördag.
– Tramsigt. Det är faktiskt tramsigt att säga så, svarar myndighetens presschef Jesper Tengroth på kritiken.
Migrationsverket har under våren tagit in extra personal för att besluta i medborgarskapsärenden. Något som sajten Verifiera först uppmärksammade.
Bland annat har beslutsfattare avgjort ärenden under lördagar och söndagar, vilket framgår av skärmdumpar som dem som besluten gäller själva sprider i sociala medier.
Den 6 juni, alltså nu på lördag, införs nya tuffare krav för den som vill bli svensk medborgare. Och att Migrationsverket tar in extra personal, för att öka antalet avgöranden innan dess, är något som kritiseras.
En av kritikerna är Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesman Ludvig Aspling.
"Om det här stämmer så har myndigheten alltså frångått den normala arbetsordningen för att uttryckligen motarbeta regeringens målsättning om genomslag för de nya reglerna och agerar dessutom direkt i strid med myndighetsuppdraget från i februari", skriver han i ett inlägg på det sociala mediet X.
Aspling kräver att myndighetens generaldirektör Maria Mindhammar svarar på vem som beslutat om att ta in extra personal.
Jesper Tengroth är presschef på Migrationsverket. För Riks förklarar han beslutet att ta in extra personal på följande sätt:
– Extra personal kan leda till att man får känslan av att man tagit in vikarier eller timanställda.
– Det vi har gjort är att vår personal på medborgarskapsenheterna har jobbat övertid.
Varför?
– Om man backar bandet, så har myndigheten de senaste tre åren successivt infört en rad åtgärder för att stärka prövningen av ärenden avseende medborgarskap.
Tengroth nämner bland annat att det numera är två beslutsfattare som beslutar om medborgarskap, istället för en, att den som ansöker om medborgarskap personligen måste inställa sig hos Migrationsverket och att det genomförs "fördjupade utredningsaktiviteter".
– Det har fått till följd att balansen, alltså köerna av ärenden, har vuxit, och väntetiderna på beslut har blivit längre. Antalet avgjorda beslut per år har minskat, på grund av de här tillkommande momenten. För det har vi kritiserats av både JK, JO och Riksrevisionen, säger Tengroth och tillägger:
– För att vi ska kunna fatta beslut, för det har vi skyldighet att göra, så har vi behövt jobba övertid och fatta beslut i beslutsklara ärenden, helt enkelt.
Från januari fram till maj i år tog Migrationsverket in 348 timmar av beslutsfattarkompetens och 182 timmar assistenter i övertid. Det motsvarar lite drygt en halv extra heltidstjänst.
Riks har begärt att få ta del av hur stor den ordinarie arbetstiden för beslutsfattande i medborgarskapsärenden var under samma period, men ännu inte fått något svar.
– Lejonparten av den här tiden som har arbetats övertid har handlat om att avgöra ärenden, men det har också ingått att förbereda inför 6 juni, berättar Jesper Tengroth.
Innebär inte det att om ni inte tagit in extra personal, så hade det varit folk som inte fått medborgarskap, som nu får medborgarskap, på grund av att ni tar in extra personal?
– Det kan också innebära att människor som inte ska ha medborgarskap, har fått besked om att de inte har rätt till medborgarskap.
Sverigedemokraternas Ludvig Aspling anklagar som sagt Migrationsverket för att motarbeta regeringens målsättning med de nya reglerna, och att agera i strid med myndighetsuppdraget.
En anklagelse som presschefen avfärdar.
– Tramsigt. Det är faktiskt tramsigt att säga så, svarar Jesper Tengroth.
Men det är en ganska allvarlig kritik. Och ni som myndighet avfärdar det som "trams"?
– Jag tycker att det är tramsigt. Låt säga att det är från regeringshåll och från lagstiftaren; vi har inte fått kritik riktat mot oss för detta. Vi har en uppgift att fatta beslut enligt gällande lagstiftning, och det gör vi.
Tengroth förtydligar efter intervjun att han tycker att "narrativet att vi snabbar på besluten är tramsigt". Han menar att den extra personalen handlar om att "fatta beslut enligt gällande lagstiftning".
Utlänningslagen, den viktigaste lagen som reglerar invandringen till Sverige, har ändrats vid åtskilliga tillfällen de senaste åren. En av de mer uppmärksammade förändringarna var när den så kallade gymnasielagen eller gymnasieamnestin infördes 2018.
Har ni någon gång tidigare när det gjorts ändringar i utlänningslagen snabbat på eller tagit in på personal på övertid, för att fatta beslut innan den nya lagen träder i kraft?
– Det kan inte jag svara på.
För om ni inte gjort så tidigare, så finns det ju fog för kritiken?
– Men det har ingenting med skärpningen att göra. En viss del har med det att göra, det vills säga att vi behöver förbereda våra digitala system så att de ska fungera fullt utifrån den nya lagstiftningen, säger Migrationsverkets presschef Jesper Tengroth.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
