Utebliven psykvård ökar risken för våldsbrott

Mordet nyligen på en ambulanssjuksköterska i Harmånger i Hälsingland nyligen hade kunnat undvikas om gärningsmannens upprepade önskningar om att få psykvård hörsammats. Detta samband slogs fast redan 2005 i en doktorsavhandling.

Doktorsavhandlingen, som presenterades av Karolinska Institutet 2005 byggde på en fallstudie där man följt 133 våldsbrottsdömda personer. Cirka 25 procent av personerna hade sökt vård det senaste året men blivit nekade psykiatrisk vård. I studien kunde man konstatera att risken för att begå våldsbrott ökade hos de personer i studien som hade blivit nekade psykiatrisk vård.

Mannen som knivdödade ambulanssjuksköterskan i Harmånger hade varit intagen på en psykiatrisk avdelning kort innan mordet men blivit utskriven. Både polis och ambulans har också ryckt ut till mannens bostad flera gånger på sistone och enligt uppgifter i media hade han bara dagar innan mordet jagat iväg och försökt slå ambulanspersonal som ryckt ut till hans bostad med ett basebollträ. Mannen är också tidigare dömd för både misshandel och olaga hot.

I många av de senaste tio årens fall av oprovocerade mord i Sverige har gärningsmannen tidigare sökt psykiatrisk vård och haft en historik av psykisk ohälsa, och ofta även våldsbrottsdomar.

LÄS ÄVEN: Så vanligt är psykisk ohälsa hos mördare