Carl Eos: Kvinnor strömmar till SD-valstugorna

Samtalen börjar ofta med en nyfiken fråga om varför en kvinna har valt just SD. När företrädaren i sin tur frågar vad som är viktigt för besökaren blir svaret ofta trygghet. Därifrån kommer samtalet snabbt in på kvinnors rättigheter och frihet. De unga kvinnor som företrädarna möter vill bli bedömda efter sin kompetens och sina meriter, inte efter sitt kön. De vill ha samma rättigheter som män och slippa särskilda genvägar. Många talar också om vikten av att kvinnor uppmuntrar och lyfter varandra.

Företrädarna berättar också om samtal med unga kvinnor med utländsk bakgrund. De frågar om slöjan, hedersförtrycket och partiets motstånd mot att små flickor täcks. Några berättar om vänner som säger att de själva har valt slöjan men som samtidigt aldrig skulle våga ta av den. När företrädarna förklarar att motståndet handlar om barns frihet och om att bekämpa hederskultur blir samtalen ofta mindre laddade. Nästan ingen av kvinnorna som söker upp valstugorna tycker att små barn ska bära slöja.

Kanske är det här en förklaring till att fler kvinnor nu upptäcker SD. Partiet har länge varit tydligare än andra i motståndet mot den islamism och hederskultur som begränsar kvinnors liv. För den som själv har sett hur flickor kontrolleras och hur kvinnors val av kläder, vänner och partner bevakas blir frågan konkret. Det handlar om vem som faktiskt försvarar den enskilda kvinnans frihet och säkerhet.

Även brottsligheten återkommer i samtalen. Företrädare berättar om unga kvinnor som känner någon som har utsatts för våldtäkt, sexuella övergrepp eller förnedringsbrott. De vill se ett samhälle som tydligt står på offrets sida. Här har Sverigedemokraternas krav på hårdare straff, starkare skydd för brottsoffer och kraftfullare åtgärder mot sexualbrott fått betydelse. Kvinnor och barn ska inte behöva bära konsekvenserna av att samhället visar större förståelse för förövaren än omsorg om den utsatta.

Vittnesmålen från valstugorna väcker därför en viktig fråga. Har det blivit mer socialt accepterat att vara kvinna och sverigedemokrat? Mycket tyder åtminstone på att tröskeln för att närma sig partiet har blivit lägre. Kvinnor kommer fram öppet, ställer frågor och berättar om sina erfarenheter. Förstagångsväljare säger att de överväger SD eller redan har bestämt sig. Samtalen präglas av igenkänning.

Vänsterns fördom om den sverigedemokratiska kvinnan som okunnig, vilseledd eller styrd förlorar sin kraft när människor faktiskt möter partiets kvinnliga företrädare. Fram träder kvinnor som har gjort ett självständigt politiskt val. De talar om rätten att bedömas efter kompetens, om flickor som växer upp under hedersnormer och om kvinnors rädsla för sexuellt våld.

Det kan vara därför fler kvinnor söker sig fram till Sverigedemokraternas valstugor. De har sett vad som händer med vänner, systrar och döttrar. De har tröttnat på att deras oro avfärdas och att deras krav på trygghet misstänkliggörs. Nu vill de lyssna till dem som vågar tala klarspråk.

Det är ett tecken på att partiets kvinnliga företrädare har brutit igenom en social barriär. Det är också ett tecken på att frågor om hedersförtryck, islamism, sexuellt våld och kvinnors säkerhet och frihet inte längre går att tysta med anklagelser och etiketter.

Släpp sargen. Verkligheten väntar.