Carl Eos: Obegripligt att Socialdemokraterna släpar fram Bodström

Thomas Bodström har i åratal försvarat en kriminalpolitik som går rakt emot det de flesta svenskar vill ha. Tydliga konsekvenser. Skydd för brottsoffer. Extra hårt mot den som utnyttjar barn. Det vad som efterfrågas. Hans motstånd mot skärpta straff, mot borttagen straffrabatt och mot mer handfast agerande mot pedofiler gör det ofattbart att partiet nu sätter honom i fronten.

Som justitieminister och senare debattör har Bodström upprepat samma budskap. Längre fängelsestraff fungerar inte. De kriminella räknar ändå inte med att åka fast. Fängelser är destruktiva. Hellre tidiga sociala insatser. Det låter fint. Men det har också inneburit ett konsekvent nej till den skärpning opinionen krävt när gängskjutningar, ungdomsrån och sexualbrott mot barn blivit vardag.

När debatten om straffrabatten för 18–20-åringar gick het varnade Bodström för att fler barn skulle mörda om rabatten togs bort. Han har generellt försvarat särbehandlingen av unga lagöverträdare. Verkligheten har hunnit ikapp. Allt yngre rekryteras till grova brott. Rabatten för allvarliga fall avskaffades 2022 just för att straffen inte speglade brottets allvar. Bodströms varningar stod sig dåligt.

Ännu tydligare blir det i debatten om Dumpen. Bodström har varit en av de hårdaste kritikerna. Han kallar metoderna hänsynslösa. Han talar om utpressning och bedrägeri. Han har företrätt personer som hängts ut. Motståndare i debatter har sagt rakt ut att han försvarar pedofiler. Bodström svarar att det handlar om rättssäkerhet. Men för många framstår det som att fokus ligger mer på förövarnas rättigheter än på att stoppa män som aktivt söker sexuell kontakt med barn. När rättsväsendet är långsamt och straffen milda uppfattas kritiken som att den går emot det skydd av barn som de flesta prioriterar högst.

Socialdemokraterna har de senaste åren delvis anpassat sig. De har accepterat flera skärpningar och pratat hårdare. Samtidigt väljer de att låta just Bodström synas i valrörelsen. Han är känd. Mediavan. Men han bär med sig en lång rad uttalanden som går emot den rättspolitiska opinionen.

Svenskarna har sett hur ungdomsbrottsligheten, gängvåldet och sexualbrotten mot barn förändrats. När politiker och experter länge bagatelliserade utvecklingen och försvarade mildare påföljder tappade de förtroende. Bodström tillhör den skolan. Att sätta honom i fronten i lag-och-ordning-frågor bekräftar bilden av att Socialdemokraterna fortfarande är mer bekymrade över förövarnas villkor än över offrens och allmänhetens trygghet.

Nu har Thomas Bodström gått ut och uppmanat riksdagsledamöter att rösta mot SD-regeringens förslag att slopa straffrabatten. Han vill att grova brottslingar ska få kortare straff när de begår fler brott. Det är svårt att tänka sig något mer impopulärt utspel.

Bodström har folket emot sig. Att lyfta fram honom som profil ser mer ut som nostalgi och längtan efter en tid då man kunde hävda att strängare straff inte fungerar utan att behöva konfronteras med verkligheten. Och nu vänder utvecklingen. SD-regeringens politik fungerar. Tryggheten är på väg tillbaka till Sverige.

Sverigedemokraterna kan bara tacka och ta emot. Bodström påminner om Socialdemokraternas misslyckande i kriminalpolitiken.