Prenumerera
När en skandal drabbar motståndaren rör det demokratins grundvalar. När samma sak sker i det egna lägret är det bara rykten, missförstånd eller förtal. När man driver igenom politik som skadar Sverige är det inget att bry sig om eftersom intentionerna var goda. Detta socialdemokratiska mönster återkommer gång på gång. I trollkonton och drev. I Natomotstånd och islamismfrågor. I Botkyrkas interna maktspel och i migrationspolitiken. Spegeln riktas alltid bort från den egna rörelsen, aldrig mot den.
Hur kan ett parti som anlitat telefonförsäljare i Barcelona för att lura på svenska pensionärer lotteriabbonemang se sig själva som moraliskt högstående? Genom att låta målet helga medlen och aldrig rikta blicken inåt. Följ med på en resa genom den socialdemokratiska politiska logiken.
Kalla Faktas dokumentär ”Under cover i trollfabriken” blev det stora mediedrevet innan Europaparlamentsvalet 2024. Ledande socialdemokrater talade om demokratins förfall och partiets egen mediesfär tryckte gasen i botten. Samtidigt hade Socialdemokraterna under flera år drivit egna fejkade folkliga uppror via konton i sociala medier. Genom det helägda socialdemokratiska bolaget AiP Media drivs facebook-sidor och produceras medieinnehåll. Först när SD-skandalen briserade passade AiP på att skriva in sitt eget namn i sidinformationen på facebook-sidorna.
Det var just detta som Expressens Viktor Barth-Kron pekade på i en intervju med Magdalena Andersson här om dagen. Socialdemokraterna rasar mot trollfabriker medan deras egen trollfabrik genomför en ansiktslyftning i smyg. Kan inte Magdalena Andersson föregå med gott exempel? Om den socialdemokratiska partiordförandens blickar kunnat döda hade Barth-Kron legat illa till.
Det blir lättare att göra en sosse när man har medierna på sin sida. Som med Dagens Nyheters famösa historia om “Anna, 28”. Tidningen porträtterade Anna Mosten som en ung kvinna som hade svårt att komma in på arbetsmarknaden men underlät att nämna att hon redan var anställd på Socialdemokraternas eget mediebolag. När avslöjandet kom blev det ingen moralisk uppgörelse, bara en lätt rodnad och ett “det borde vi ha skrivit ut”. Men hur var det med de ledande socialdemokrater som försökte spinna på artikeln? De visste såklart att hon jobbade på Sveavägen 68 där Socialdemokraterna har sitt huvudkontor. Ingen reaktion från dem. Var tyst och gå vidare.
När det skrevs om att statsministerns dotter haft en privat sammankomst på Harpsund kom en intensiv storm från S-nära medieplattformar. Ledarsidor och partivänliga nyhetssajter beskrev det som närmast ett angrepp på demokratin. Tonläget var mycket högt. När internet redan efter några timmar var fullt av bilder på socialdemokrater som festat på Harpsund blev det tyst. Inget att se här. Fortsätt framåt.
Under lång tid argumenterade socialdemokratiska profiler mot Nato. Ett medlemskap skulle förvärra Sveriges säkerhet och öka spänningen i närområdet. Efter Rysslands invasion och Finlands beslut att gå med svängde Socialdemokraterna på några månader. Det gamla motståndet förklarades som “ansvarsfullt avvaktande”. Den nya linjen presenterades som självklar. Någon självkritik över att partiet låtit sitt interna spel väga tyngre än säkerhetsläget hördes inte. Sverigedemokraterna ändrade sin NATO-linje innan Socialdemokraterna men på något outgrundligt vis är det ändå sverigedemokrater som är ett säkerhetspolitiskt hot när socialdemokrater pratar.
Samma reflex syns i fråga om islamism. Forskaren Sameh Egyptson har i flera år dokumenterat samband mellan muslimska brödraskapets sfär och socialdemokratiska nätverk. När hans avhandling kom angreps han från flera håll, men när han senare fick upprättelse och en fransk regeringsrapport pekade ut just svenska socialdemokratiska miljöer som ett varnande exempel, blev det knäpptyst. Nationellt talar man högt om nolltolerans mot extremism, men egna kopplingar till extremism beskrivs som “rykten” och “missuppfattningar”.
I Botkyrka blev mönstret en politisk fars med mörk botten. Kommunstyrelsens ordförande Ebba Östlin försökte rensa upp i föreningslivet efter uppgifter om droger och kopplingar till gäng. Kort därefter röstades hon bort i en intern kupp där personer med anknytning till kriminella nätverk deltog. ABF-verksamheter lades ned, Socialdemokraterna tappade två tredjedelar av sina medlemmar och flera tidigare socialdemokrater lämnade partiet i protest mot vad de kallade vänskapskorruption och infiltration.
Trots detta avfärdade Magdalena Andersson senare affären som just “rykten”. När andra drabbas av gängens närvaro handlar det om hot mot demokratin. När det sker i det egna partiet blir allt plötsligt oklart och “behöver nyanseras”.
I decennier har Socialdemokraterna förespråkat mångkultur och oansvarig migrationspolitik. Resultatet har blivit parallellsamhällen, hederskultur och en kriminalitet som bit för bit slitit sönder svensk vardag. Men när problemen blivit uppenbara har Socialdemokraterna aldrig tagit ansvar för den politik de själva formade. Skulden läggs alltid på någon annan. Kanske på den borgerliga alliansen, EU, kommunerna eller omvärldsläget.
Under tidigt 2000-tal tillsatte en socialdemokratisk regering en utredning om strukturell rasism som måste beskrivas som ett historiskt haveri. Insikten om de problem som skapas utifrån det postkoloniala mångkultur-snömos som producerades var uppenbarligen noll inom socialdemokratin. Den socialdemokratiska självbilden kräver nämligen att man alltid står för det goda motivet. Även när konsekvenserna blivit katastrofala.
Att göra en sosse är alltså att konsekvent spela överdomare utan att någonsin utsättas för samma dom. Moral för andra, förståelse för sig själv. Grandet i motståndarens öga, bjälken i det egna som en del av inredningen. Det är en metod som gett Socialdemokraterna makt, men som också gjort att verkligheten med tiden hunnit ikapp dem – i trollfabrikerna, i lotterihärvan, i Botkyrka, i Nato-politiken, i det mångkulturella haveriet. Och mycket mer.
Så nu vet du hur man gör en sosse. Neka till allt och anklaga andra vilt. Men tyvärr har jag kanske också vilselett dig en aning. För även om det är lätt att göra en sosse är det svårt att komma undan med det om inte din omgivning accepterar beteendet. De svenska medierna accepterar Socialdemokraternas beteende. Tyvärr kanske inte personerna runt dig låter dig komma undan på samma sätt.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
