Michael Diamant: Det behövs fler svenska visionärer

Vi är många som vill se en förändring i svensk arkitektur och stadsplanering. För det går inte en dag utan något nytt påträngande och fult presenteras, vare sig det är Stockholm eller Borås. Målet är att sluta bygga postmodernistiska konstiga lådor och istället få klassisk gestaltning och skönhet att bli norm. Detta är ett holistiskt projekt som berör allt från byggnader till gatlampor och allt däremellan. 

Som ofta nämnt har det tagit ordentlig fart på kontinenten och snart varje land har en aktiv rörelse med arkitekter, konstnärer och lekmän som kämpar för en återgång till det vackra. De lyckas också uppföra massor av vackra nya klassiska byggnader på marknadsmässiga villkor. I länder som Frankrike och Ungern finns dessutom starkt lokalt politiskt stöd vilket bäddat för storskaliga stadsomvandlingar såsom de vi ser i Clamart eller Le Plessis Robinson.

I våra grannländer Finland och Norge finns det nu sommarskolor i att gestalta klassisk arkitektur och på Trondheims tekniska universitet kan du nu även läsa klassisk gestaltning på master- och doktorsnivå under ledning av en klassiskt skolad arkitekt. Vårt västra grannland har dessutom en mångfald av initiativ, entreprenörer och troligen Europas bästa årliga konferens om ny klassisk arkitektur.   

Men vad händer i Sverige? Inte mycket faktiskt. Trots att det var här Arkitekturupproret föddes och trots att stödet från allmänheten för ny klassisk arkitektur är massivt fortsätter förfulningen i aldrig sinande fart. Tillväxten av nya klassiska arkitekter är blygsam och modernistiska tjänstemän har lyckats stoppa nästintill samtliga tilltänkta klassiska projekt såsom det i Linköping. I Stockholm där jag bor verkar det råda ädel tävlan mellan politiker att på så central plats som möjligt uppföra något nytt och vedervärdigt. Knappt hade styggelsen Nobelcenter godkänts förrän planerna på att bygga ut operan presenterades. Det blev precis så fult som förväntat. 

Nåja, några ljusglimtar finns trots allt, och i år startade en studentförening för klassisk arkitektur på Lunds tekniska högskola. Kanske kan här bli det forum som behövs på en arkitekturskola där få studenter vågar utmana normerna och den modernistiska hegemonin. Som jag skrev i min tidigare krönika är klassiska och modernistiska arkitekter/arkitektstudenter två helt olika personlighetstyper. Likaså har Socialdemokraterna i Göteborg liksom flera SD-avdelningar börjat opinionsbilda med löfte om mer klassisk arkitektur. Hittills har det varit mer vagt än specifikt vilket nog inte vinner så många röster. Människor förstår konkreta exempel bättre och det hade varit sunt om politikerna hade visat vad de faktiskt vill göra med alla fula lådor på centrala lägen.

Här behöver de hjälp och de kan fås av instagramkonton såsom Svenska Visioner. Upphovsmannen bakom kontot använder AI för att visa hur olika modernistskadade svenska städer kan se ut om de omvandlas med hjälp av klassisk arkitektur. Det är både fascinerande och ögonöppnande vilken skillnad det kan göra i städer som Västerås eller Jönköping. Visioner som dessa är något vi behöver mer av och AI har gjort det möjligt för alla att bidra positivt i stadsbyggnadsdebatten. För vi får aldrig ge oss och för att vinna måste vi vara många och ihärdiga. Ingen kan vara överallt men alla kan göra något där man bor. Vill du bidra till att skapa opinion där just du bor? Ta kontakt med mig så börjar vi där. Kanske blir det just du som startade resan till att göra din hemort vacker igen. 

Michael Diamant