Markus Johansson-Martis: Välkommet besked att SD vill benåda pedofilvarnarna

Jimmie Åkesson och Henrik Vinge höll under morgonen en pressträff utanför Stockholms tingsrätt, med anledning av att en uppmärksammad debattör, Jonatan Alfven, ställs inför rätta för att ha publicerat uppgifter om dömda sexualbrottslingar.

Att man kan dömas för att varna för pedofiler tycker partiet är fruktansvärt och därför lovar de, om SD sitter i regering efter valet, kommer han att benådas.

Beskedet är välkommet, även om många jurister lär tycka annorlunda.

Kärnan av juristkritik i ett sånt här fall kommer lyda i stil med följande:

Om en regering gör detta, benådar en brottsdömd person, underminerar det domstolarnas betydelse. Dessutom har inte en dom fallit än, så att lägga sig i redan nu underminerar deras auktoritet. Bättre, menar man, och mer förenligt med formell rättssäkerhet (förutsägbar och effektiv rättstillämpning), är att bara ändra lagen. En regering kan inte komma och klaga över en lag när man har haft fyra år på sig att ändra den.

Det ligger något i det. Men det är att angripa frågan från fel håll.

Ett inte så unikt verktyg

Bortsett från det faktum att SD inte sitter i regeringen är sådan inställning ett mindre rimligt perspektiv.

De flesta är nog överens om att inget system är perfekt. Inte heller vårt rättssystem. Ett ofullkomligt system behöver säkerhetsventiler för när det blir fel. Av samma anledning har vi i dag exempelvis överklagandeinstanser i domstolsväsendet.

En annan ventil är just nådeinstitutet, garanterat regeringen i grundlagen. Enligt 12 kap. 9 § regeringsformen får regeringen genom nåd efterge eller mildra en brottspåföljd som en domstol beslutat om.

I fallet med Jonathan Alvén, som varnade för pedofiler, handlar det om att ifall han får en fällande dom över sig, kommer straffet, om SD hamnar i regering, att skrivas av.

Trots vänsterns troper om att förändring ska ske genom lagstiftning finns det alltså lagar som tillåter regeringen att göra just detta. Deras kritik uppfattas därmed som lätt paradoxal.

Inte heller är bruket av institutet ett nytt påfund.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) benådade vintern 2024 en morddömd man från Boden av medicinska skäl. Då handlade det om att mannen var så sjuk att han inte kunde tillgodogöra sig den behandling som finns inom kriminalvården.

Ett nytt synsätt

Om någon kritik ska framföras högerifrån alls är det att regeringspartierna inte öppnar upp för att använda nådinstitutet på samma breda sätt som SD nu föreslår.

Troligtvis för att justitieminister Strömmer, och borgarna i allmänhet, tillhör en annan juridisk skola. De prioriterar hellre ett system som fungerar sämre men där det finns en tydlig separation mellan regering och rättskipning (en separation som redan i dag är minimal, strikt juridiskt talat), medan det sverigedemokratiska attityden är ett annat.

SD:s utspel är ett tecken på att man vill vidga användandet av nådinstitutet till även de fall då nuvarande lagstiftning står i konflikt med den allmänna moralen. Inte minst syns det i ordvalen på presskonferensen:

– Människor som varnar för pedofiler i Sverige behandlas som brottslingar, men de är inte brottslingar, de är hjältar, sa Vinge. Han kallade vidare nuvarande lagstiftning "djupt stötande" och skadlig för förtroendet för rättsväsendet.

Gott så. Signalen är tydlig. Folkviljan, den allmänna moralen och det allmännas bästa väger högre än det tekniska upplägget av ett system. Det är en välkommen förändring i svensk politik.

SD har inte suttit i regeringen den här mandatperioden. Men vinner vi valet hoppas jag se en fortsatt trend i den riktningen: att man dels agerar med finess i lagstiftningsarbetet, dels, tills lagarna hunnit ikapp, avvärjer moraliskt upp-och-nervända domar allt oftare.

Rättsstaten finns till för folket, inte tvärtom.