När försvaret av friheten blir "extremism" | Riks
Riks
SPELA
Opinion

När försvaret av friheten blir "extremism"

När den som försvarar yttrandefriheten, jämställdheten mellan kvinnor och män och rättsstatens principer stämplas som extremist, islamofob eller rasist har något gått snett. Det är dags att ställa frågan: Vem är det egentligen vi skyddar, och från vad?

När försvaret av friheten blir "extremism"

Nima Rostami. Foto: Privat, Pexels

Redaktionen

Redaktionen

Skribent

4 min •
Dela:
0

När den som försvarar yttrandefriheten, jämställdheten mellan kvinnor och män och rättsstatens principer stämplas som extremist, islamofob eller rasist har något gått snett. Det är dags att ställa frågan: Vem är det egentligen vi skyddar, och från vad?

I Storbritannien grips tusentals människor varje år för inlägg på sociala medier. Enligt uppgifter som The Times tagit fram gjorde 37 polismyndigheter i England och Wales 12 183 sådana gripanden under 2023, ungefär 33 om dagen. Av dessa fall ledde uppemot 1 119 till en fällande dom. En senare granskning av Daily Mail visar att antalet gripanden sjönk till 9 700 under 2024, men det är fortfarande fler än före pandemin.

Tusentals människor får alltså polisen hem till sig utan att någonsin dömas. Samtidigt upplever många att islamiska predikanter och hatiska demonstrationer bemöts med betydligt större försiktighet och tolerans. Det skapar en känsla av att lagen tillämpas olika beroende på vem som talar.

Sverige är inte där, men utvecklingen pekar åt samma håll. Förtalslagstiftningen och lagen om hets mot folkgrupp har gradvis fått en allt bredare tillämpning, och gränsen mellan kritik och brott har blivit svår att urskilja.

Pingstpastorn Åke Green dömdes av tingsrätten till en månads fängelse för en predikan i sin kyrka på Öland. Först i Högsta domstolen friades han slutgiltigt. Mannen som startade Facebookgruppen ”Stå upp för Sverige” dömdes till villkorlig dom och nästan 20 000 kronor i böter. Det var inte för något han själv hade skrivit, utan för att han inte hade raderat andras kommentarer. I februari 2025 dömdes Salwan Najem för hets mot folkgrupp efter koranbränningarna i Stockholm, bara dagar efter att hans medåtalade Salwan Momika skjutits ihjäl i sitt hem.

annons

Man kan ogilla både predikan och koranbränningar. Domstolarna har också ibland landat rätt till slut. Men problemet kvarstår: De som kritiserar den verklighet som extremistisk politik har bidragit till att skapa riskerar själva att betraktas som kriminella. När ingen vet var gränsen går väljer de flesta att tiga. Det är så självcensur växer fram och auktoritära strukturer får fäste. I går ville man utradera klassamhället, i dag tillåts auktoritära strukturer, såsom islamisk ideologi, att expandera.

Den som är van att formulera sig i debattartiklar och på seminarier vet hur man håller sig på rätt sida om gränsen. Det gör inte alltid Robert, Lasse eller Kerstin, som skriver en arg kommentar i sociala medier efter en nyhet som upprört dem. Det är de som löper störst risk att hamna i en polisutredning, medan de som formulerar sig skickligare går fria.

Här bär vänstern och socialliberalerna ett tungt ansvar. I toleransens namn har man accepterat lagar som är så vaga att något som uppfattas som ”kränkande” kan bli ett brott. Samtidigt möts den som vill underordna kvinnor under män alltför ofta av tystnad. Rädslan för att kallas rasist har vägt tyngre än plikten att skydda dem som drabbas hårdast av islamismen: flickorna, de homosexuella och de som lämnat den islamiska tron.

Exemplen är många. Ayaan Hirsi Ali flydde ett shariainspirerat tvångsäktenskap och har levt under dödshot i tjugo år. Hon vet hur verklig extremism ser ut. Ändå har den ”progressiva” vänstern behandlat henne som ett problem snarare än som en röst värd att lyssna på.

Det är vår tids paradox. De som säger sig försvara minoriteterna sviker de mest utsatta inom samma grupper. Ett land som pekar ut sina försvarare som hotet lämnar det verkliga hotet utan motstånd. Sverige bör ta lärdom och rädda vad som räddas kan.

Nima Rostami

iAdvokat och konservativ debattör

Missa inga viktiga nyheter

Få vårt dagliga nyhetsbrev direkt i din inkorg

Dela:
Redaktionen

Redaktionen

Skribent

0 publicerade artiklar

Kommentarer (0)

Innehållet som publiceras på Riks omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Inga kommentarer än. Bli den första att kommentera!

Få dagens viktigaste nyheter

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få de senaste artiklarna direkt i din inkorg varje morgon.

De viktigaste nyheterna varje morgon
Exklusivt innehåll och djupanalyser
Ingen spam – bara kvalitetsjournalistik
Avsluta prenumerationen när som helst

Genom att prenumerera godkänner du våra villkor och integritetspolicy