Prenumerera
För ett par dagar sedan satt jag och språkade med kamrater, och det visade sig att en av dem hade träffat Ulf Kristersson. Eller nåja, träffat och träffat – han hade varit på en bar när vår högt ärade ledare kommit in och tagit sig en bärs.
Många samtalsämnen låg nu öppna för oss. Vi hade kunnat diskutera läget i riksdagen, eller den nya vapenlagen, eller det tal till nationen som Ulf Kristersson vid tillfället lugnade nerverna inför. Men naturligtvis så tog vi, intelligenta och seriösa som vi var, fasta på det allra mest väsentliga: Ulf Kristersson är kort.
Ulf Kristersson är 169 centimeter lång. Eller 169 centimeter kort. (Källa: Jag googlade). Det är cirka 10 centimeter under svensk medellängd för män.
"Är du säker på att han satt ned och drack? Han kanske stod upp."
"Fick han visa leg?"
"Hur stora var livvakterna? Om man är liten så kan man ju ta skydd bakom mindre livvakter om någon börjar skjuta. Och man vill ju inte se mindre ut i jämförelse. Det är också en budgetfråga, mindre livvakter måste ju vara billigare, äta mindre och så..."
Nå, skämt åsido så förstod vi ju hur dumt detta var. Ulf Kristersson, vad man än tycker om honom, är ju inte en sämre statsminister för att han är kort. Ändå tyckte vi att det var roligt att skämta om. Men om Kristerssons längd inte spelar någon roll, varför var den rolig att skämta om?
(Låt oss nu anta att det faktiskt var roligt att skämta om – vi tyckte så vid tillfället, åtminstone).
Till saken hör att det finns mycket som tyder på att längd faktiskt är högst relevant. Det finns en del undersökningar som hittat samband mellan sådant som befordran, lön, hur många barn män får och deras längd. Det påstås exempelvis att 90% av verkställande direktörer i börsnoterade företag är över medellängd.
Ett speciellt välstuderat exempel rör amerikanska presidenter, som tenderar att vara över medellängd. Det verkar också som om de har vissa fördelar gentemot sina rivaler i presidentvalet. Donald Trumps 190 centimeter besegrade exempelvis Kamala Harris med hennes 164. Joe Biden må ha varit dement, men han var åtminstone 16 centimeter längre än Harris. Demokraterna borde ha tänkt på det innan de kastade honom överbord.
Det är kanske tur för Ulf Kristersson att Magdalena Andersson bara är en knapp centimeter längre. Han kan också skatta sig lycklig att han har liberalernas Johan "Jätten" Pehrson med sina 197 centimeter på sin sida. Även om detta kan få honom själv att framstå som kortare – bäst att undvika att stå bredvid den långe liberalen...
Varför har längden en sådan betydelse? En tanke är att mycket av idealet av ledare som krigsledare lever kvar. Vi förväntar oss fortfarande att vår "stamhövding" ska försvara oss med svärd i hand. Rent rationellt förstår vi att det inte är vad som krävs av en modern statsminister, men instinkterna sitter djupt.
Ulf Kristersson behöver ju inte personligen söka upp folk som skvallrar om hans bärsdrickande och längd för att klå upp dem. Han kan skicka sina livvakter. Givet att han inte snålat med deras storlek, förstås.
Ulf Kristersson får en hel del hat just nu, men det verkar främst vara från besvikna högersympatisörer. "Nu har Kristersson haft makten i två år, men vad gör han egentligen? Se på Donald Trump, där är det minsann fart och fläkt!"
Själv är jag ganska nöjd med Ulf Kristersson. Sverige har inte samma starka presidentämbete som i USA, och behovet av att hålla liberalerna kvar i Tidösamarbetet gör att handlingsutrymmet är starkt begränsat.
Vi bör ge "Uffetuffe" en chans. Eller en chans till. Även om han är kort.
Magdalena Andersson är trots allt bara en centimeter längre.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
