Prenumerera
En majoritet i riksdagen har nu röstat ja till en av Tidöpartiernas mest omdebatterade reformer.
Invandrares vandel ska i större utsträckning spela roll för uppehållstillstånd.
– Är man inte medborgare har man ingen självklar rätt att vistas här, vilket betyder att Sverige har all rätt att neka tillstånd även på andra grunder än att personen begått brott, säger Ludvig Aspling (SD) till Riks.
En majoritet i riksdagen har röstat ja att ställa sig bakom regeringens förslag om skärpta vandelskrav. En persons levnadssätt ska i större utsträckning påverka om han eller hon får behålla eller beviljas uppehållstillstånd i Sverige.
Oppositionen är kritisk till många delar av reformen.
– Oppositionen prioriterar helt enkelt inte ordning och reda i migrationspolitiken, säger Aspling.
Huvudsyftet med reformen är att stärka möjligheterna att neka fortsatt vistelse i Sverige för personer vars vandel ger anledning till det. Därutöver föreslås att uppehållstillstånd ska kunna dras tillbaka i fler fall än enligt dagens regelverk.
Uppehållstillstånd ska kunna nekas eller dras tillbaka om en person exempelvis inte rättar sig efter lagar och myndighetsbeslut, har omfattande skulder eller försörjer sig genom ohederliga metoder.
– Vandel innebär en bredare prövning där man kan se till andra regelöverträdelser än rent straffrättsliga, säger Aspling.
Riksdagen har även röstat igenom Tidöpartiernas förslag till att stärka återvändandearbetet.
Polismyndigheten och Migrationsverket ges bättre möjligheter att genomföra beslut om avvisning och utvisning. Flera myndigheter, däribland Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogden, Pensionsmyndigheten och Skatteverket, ska också bli skyldiga att informera polisen om personer som misstänks sakna rätt att vistas i landet.
Myndigheter får även nya verktyg och befogenheter för att fastställa identitet. Bland annat att omhänderta och genomsöka utlänningens mobiltelefon om den bedöms kunna innehålla uppgifter som kan styrka personens identitet.
Riksdagen har också röstat igenom skärpta bestämmelser för uppsikt och förvar i migrationsprocessen.
Utlänningar som har fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd ska kunna ställas under uppsikt om det finns en risk att de försöker hålla sig undan för att undvika att lämna landet. Uppsikt kan exempelvis innebära krav på regelbunden anmälan till en myndighet.
Det kan också innebära att en utlänning åläggs att bo på en särskilt anvisad adress eller begränsas till att vistas inom ett bestämt geografiska område.
För att säkerställa att sådana villkor följs ska myndigheterna kunna besluta om elektronisk övervakning, exempelvis genom fotboja.
Förvar ska användas om uppsikt eller andra mindre långtgående åtgärder inte bedöms vara tillräckligt.
De nya bestämmelserna angående vandel, återvändande och förvar träder i kraft den 13 juli 2026.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
