Timbrochefen: Etnicitet är en fråga för intellektuella – inte för politiker

Timbros vd PM Nilsson erkänner att etniska identiteter finns i Sverige.

Men han varnar för att göra politik av dem och hänvisar till Nazityskland.

Frågan ska istället diskuteras av bland annat akademiker och intellektuella.

Svenska politiker har dock redan satsat hundratals miljoner kronor på organisationer bildade på etnisk grund och akademiker får årligen stora anslag för att bedriva forskning om ras och vithet.

Debatten om svenskhet fortsätter.

Under kvällen möttes Timbros vd PM Nilsson och Riks politiske redaktör Richard Sörman i SVT-huset för att diskutera etnicitetens betydelse för svenskheten.

Nilsson medgav att etniska identiteter existerar och kan diskuteras i akademiska sammanhang.

– Det finns etniska identiteter i Sverige. Det finns etniska känslor i Sverige.

Han pekade bland annat på Sörmans roll som publicist och intellektuell.

– Och i de sammanhangen så är det klart att man kan diskutera det här, eller på akademierna.

Däremot varnade han för att göra politik av etnicitet.

– Det är jättesvårt att från borgerligt håll samarbeta med ett sådant parti, sade han.

– Varenda gång man har byggt politiska projekt på etnicitet så går det väldigt illa.

Som exempel lyfte han Nazityskland.

– Den tyska katastrofen på 40-talet och 30-talet var en idé som byggde på detta.

Richard Sörman invände att även nationalism som bygger på kultur och värderingar innebär gränsdragningar om vem som ska betraktas som svensk.

– Var drar vi gränsen för vem som är kulturellt svensk? När blir man det?

Härkomst inte behöver vara det enda kriteriet för svenskhet, säger Sörman. Men det är en naturlig del av många människors nationella identitet.

– Det handlar alltså inte om att man skulle gå tillbaka till någon slags idé om att bara ursprungssvenskar får bo i Sverige eller bara ursprungssvenskar har rätt att betrakta sig som svenskar.

Svenska staten har under lång tid finansierat organisationer bildade på etnisk grund till följd av politikers beslut.

Mellan 2008 och 2023 fördelade Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) över 300 miljoner kronor i statsbidrag till sådana organisationer. För att kvala in behövde majoriteten av organisationens medlemmar ha utländsk bakgrund.

Det avskaffades av Tidöpartierna från och med 2024. Pengarna går nu istället till integration.

Även vid svenska universitet bedrivs forskning och undervisning om ras, etnicitet och vithet.

Ett känt exempel är Tobias Hübinette, som arbetat med kritiska ras- och vithetsstudier vid Karlstads universitet. Tidigare i år blev han utköpt för 648 000 kronor, motsvarande tolv månadslöner.

I sin kurslitteratur skriver han bland annat att SD:s inträde i riksdagen var en källa av "skam" för Sverige. Han önskar också slutet på det "gamla" och "goda" Sverige.