Staffan Eklöf: ”En rejäl örfil istället för dom mot Leijnegard hade räckt”

Var det rätt med en fällande dom eller hade det varit bättre med en rejäl örfil? Det frågar sig riksdagsledamoten Staffan Eklöf (SD).

”Vi behöver diskutera det här i Sverige”.

Staffan Eklöf, du menar att händelsen bakom rättegången mot sportjournalisten och programledaren Micke Leijnegard nyligen troligen hade lösts på ett bättre sätt för 30-40 år sedan.

– Ja, hur hade ett sådant här snedsteg slutat förr, när vi var unga? Det tycker jag är värt att fundera på. Då löste man det själva, utan en institutions eller rättsväsendets inblandning. Då kanske kvinnan satte ner foten genom att ge mannen en örfil, och det kanske inte var så tokigt. Eller att de bara pratade ut om det.

Du menar att örfilen helt enkelt skulle kunna vara ett fullgott alternativ till en rättegång med påföljande straff?

– Ja. Den naturliga reaktionen i en sådan här situation när man får en örfil är att man inser att man gjort fel, man blir skamsen och att man sedan ber om ursäkt. Vad som händer då för att det kvinnan vill ska upphör, det upphör. Och hon får kanske en upprättelse.

Men idag ser samhället delvis annorlunda ut i synen på hur den här typen av olämpliga fysiska närmanden ska bemötas och bedömas. Varför tror du det är så?

– En förklaring tror jag är att vi idag lever i ett så kallat ”ombudssamhälle”. Vi gör alltmera saker via ombud, och det kanske är en bieffekt av att Sverige idag är ett välfärdssamhälle – att systemet tar hand om det som är jobbigt. Men jag tror det blir lite besvärligt om systemet också ska ta hand om vårt omdöme.

– En annan förklaring tror jag är vänsterliberala rörelsen med förkastandet av normer. Det är en väldigt aktiv rörelse som ser normer som något definitionsmässigt dåligt och som vill förkasta normer. Visst finns det normer idag som är dåliga, men det är bättre att ompröva dem än att bara förkasta dem.

– Normer är ju nånting som vi gemensamt har mejslat fram under lång tid. Och normer fungerar ganska väl för att fylla ut det mellanrum som finns mellan det som anses som godtagbart och det som är straffbart.

Men handlar inte den så kallade normupplösningen också om att gamla normer har ersatts av nya?

– Jo, och det kan ju höra ihop med de normer som idag förknippas med den så kallade kränkthetskulturen – att man ska känna efter ifall man har blivit kränkt och ibland kanske få hjälp av sin omgivning att känna efter lite extra.

Du nämner örfil som ett sätt för kvinnan att freda sig eller markera mot en man går över gränsen genom närmanden. Gör inte dagens normer och attityder tillsammans med rättsväsendets tillämpning av lagarna i praktiken att det blir riskabelt för en kvinna att freda sig eller markera genom att örfila – eftersom det skulle riskera att klassas som misshandel i domstol?

– Jag tror du hart rätt. Samhället har, naturligtvis med goda avsikter, gjort det straffbart med även milda våldshandlingar som en örfil. Men jag tror och hoppas att en örfilande kvinna i ett fall som åtalet mot Micke Leinegard skulle frias av rätten med hänvisning till självförsvar. Och om det inte skulle vara möjligt ur juridisk synvinkel så bör man ändra i lagstiftningen så att det blir möjligt för rätten att göra det.

– Jag vill att vi ska fundera över vad det är för Sverige som vi vill ha. Jag har inget facit. Idag är vi mera vilsna än någonsin, beroende på att normerna är svagare än någonsin och att det finns andra normer från andra länder och kulturer som konkurrerar med våra när det gäller vad som är rätt och fel. Så vi måste verkligen sätta oss ner och fundera – hur vill vi att Sverige sa se ut.

Du menar att Micke Leijnegard genom sin position som känd journalist och att han blivit uthängd med namn och bild i flera medier på sätt och vis innebär att han blir dubbelt straffad.

– Det är ett hårt straff, som också är väldigt stigmatiserande. Det blir svårt att få jobb för den som får en sådan dom, man kan bli utstött från sociala gemenskaper. Det är nästan som en lightversion av forna tidens fredlöshet. Är det en befogad påföljd för två ogenomtänkta pussar?

LÄS ÄVEN: Leijnegard döms för två pussar