Så får kriminella poliser att utöva självcensur

Smutskastning och kartläggning är några av de populära verktygen bland yrkeskriminella som vill vara ifred från polisen.

”Medvetenheten om dessa metoder måste öka”.

Hoten och trakasserierna mot enskilda poliser från kriminella ökar och blir allt grövre, det visar bland annat undersökningar som Polisförbundet gjort. Som ett resultat av detta har belastningen på polisens personskyddsverksamhet ökat.

En som sett hur de kriminella försöker tysta poliser på nära håll är det före detta polisen Kristoffer Haraldsson som idag arbetar som säkerhetskonsult. Han berättar om ett exempel - polisen, med det fingerade namnet ”Jonas” –  känd för sitt lugna sätt, sin förmåga att möta människor i konflikt och sin kompromisslösa inställning gentemot de kriminella nätverken i området. Så småningom började de kriminella som Jonas gjorde tillvaron besvärlig för att göra tillvaron besvärlig för honom:

– De filmade hans ingripanden, klippte ihop materialet och lade ut det på sociala medier med falska påståenden om övervåld och rasism. De målade upp honom som förövare, trots att han bara gjorde sitt jobb, berättar Kristoffer Haraldsson.

Hänger ut och smutskastar

Polisen Jonas ansikte publicerades sedan på uthängningssidor tillsammans med förnedrande kommentarer. Och snart dök även bilder på hans anhöriga upp, berättar Kristoffer Haraldsson:

– Han började känna oro för att hans barn skulle råka ut för något, oro för att nästa uthängning skulle eskalera ännu mer.

Efter en tid märkte ”Jonas” hur han med eller mindre omedvetet hade börjat idka självcensur, förklarar Kristoffer Haraldsson:

– Han slutade kontrollera just de mest våldsamma gängen och deras ledare – precis som var deras strategi. De hade lyckats påverka honom.

Även andra myndighetspersoner drabbade

Det är inte bara poliser som drabbas av de kriminellas försök att påverka och tysta. Liknande mönster finns inom socialtjänsten, skolan, sjukvården, privata företag och ideella organisationer, påpekar Kristoffer Haraldsson: 

– De kriminella nätverken använder samma strategi överallt: press, uthängningar, smutskastning, ryktesspridning och psykologiska angrepp för att styra människors beteenden.

Medvetenheten om dessa metoder måste öka hos myndigheter, säger Kristoffer Haraldsson:

– Ledningar behöver förstå hur otillåten påverkan faktiskt ser ut: oftast tyst, ofta subtil, men med enorm kraft att förändra hur en människa arbetar, prioriterar och vågar.

LÄS ÄVEN: Så satte kriminella press på lärare