Carl Eos: KD vill lägga ytterligare 19 miljarder på utlandsbistånd | Riks
Riks
annons
Opinion

Carl Eos: KD vill lägga ytterligare 19 miljarder på utlandsbistånd

Kristdemokraterna går till val på att minst en procent av Sveriges BNI ska gå till bistånd. Det motsvarar cirka 72 miljarder om året, 19 miljarder mer än i dag. Den som hellre prioriterar svensk välfärd har ett tydligare alternativ i SD

Carl Eos: KD vill lägga ytterligare 19 miljarder på utlandsbistånd

Ebba Busch (KD). Foto: Wikimedia Commons

Redaktionen

Redaktionen

Skribent

4 min
Dela:
0

Kristdemokraterna går till val på att minst en procent av Sveriges BNI ska gå till bistånd. Med dagens svenska ekonomi skulle det innebära omkring 72 miljarder kronor om året, ungefär 19 miljarder mer än dagens biståndsram. Den som tycker att Sverige i stället ska prioritera svensk välfärd har ett betydligt tydligare alternativ i Sverigedemokraterna.

Det talas ofta om Tidöpartierna som om de vore ett politiskt alternativ. Som om Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna i stora drag vill samma sak och valet mest handlar om huruvida Ulf Kristersson eller Magdalena Andersson ska bli statsminister. Så enkelt är det inte. Biståndspolitiken visar varför.

annons

Kristdemokraterna skriver svart på vitt att partiet stödjer målet att minst en procent av Sveriges bruttonationalinkomst ska avsättas till bistånd. Det är ingen obetydlig detalj längst bak i ett gammalt principprogram. KD står fast vid enprocentsmålet. Och det skulle bli dyrt.

Tidöregeringens biståndsram uppgår 2026–2028 till 53 miljarder kronor om året. Redan det är enorma summor. Men för KD räcker inte detta. En procent av Sveriges BNI motsvarar med dagens ekonomiska storlek omkring 72 miljarder kronor. Om KD fick igenom sitt mål skulle biståndet därmed behöva öka med ungefär 19 miljarder kronor om året jämfört med dagens biståndsram. Det är pengar som också hade kunnat användas i Sverige. Till vården, äldreomsorgen, polisen, tandvården, vägarna och till människor som arbetat och betalat skatt ett helt liv men ändå upptäcker att välfärden inte alltid finns där när de behöver den.

annons

Det betyder inte att Sverige aldrig ska hjälpa människor utomlands. Humanitära katastrofer inträffar och Sverige har ett uppenbart säkerhetspolitiskt intresse av att hjälpa Ukraina mot den ryska invasionen. Men politik handlar om prioriteringar. Och här finns en verklig politisk skiljelinje mellan KD och SD.

Sverigedemokraterna går till val på en ansvarsfull budgetpolitik utan vad partiet beskriver som slösaktig biståndspolitik. I valplattformen talar SD om smalare och vassare biståndsinsatser. Svenska intressen ska komma först. Det är en helt annan utgångspunkt än KD:s. KD:s utgångspunkt är att en viss andel av hela den svenska bruttonationalinkomsten ska avsättas till bistånd. Växer Sverige blir biståndsbudgeten automatiskt ännu större. SD:s utgångspunkt är i stället att biståndet måste vägas mot andra behov och att svenska skattebetalares pengar i första hand ska användas där de gör störst nytta för Sverige.

annons

Det är därför missvisande att beskriva Tidö som ett enda politiskt alternativ inför valet. Tidöavtalet var en överenskommelse mellan fyra olika partier för mandatperioden 2022–2026. Det har på flera områden varit framgångsrikt. Migrationen har stramats åt, kriminalpolitiken har lagts om, kärnkraften har fått en framtid och försvaret har stärkts. Men väljarna röstar inte på ”Tidö” den 13 september. De röstar på ett parti. Och partierna vill olika saker.

Den som röstar på KD röstar på ett parti som vill höja barnbidraget, avskaffa regionerna och stärka familjerna. Men samma väljare röstar också på ett parti som anser att Sverige ska lägga minst en procent av BNI på bistånd. Det måste sägas högt eftersom skillnaden handlar om tiotals miljarder kronor.

Sverige står inför enorma behov under nästa mandatperiod. Vården behöver fungera, äldre ska kunna lita på äldreomsorgen, försvaret ska fortsätta rustas upp och vägar och järnvägar behöver underhållas. Vanliga familjer ska ha råd med mat, el och bil. Många svenskar frågar sig med rätta varför välfärden ska präglas av besparingar samtidigt som politiker diskuterar hur många ytterligare miljarder som ska skickas utomlands.

Här finns två olika svar. KD säger minst en procent av BNI till bistånd. SD säger att svensk välfärd och svenska intressen ska prioriteras och att biståndet ska bli smalare och vassare. Väljaren får avgöra vilket som är rimligast. Men den som vill prioritera svensk välfärd framför ett ännu högre utlandsbistånd ska åtminstone veta vad alternativen innebär.

Vill du skicka omkring 19 miljarder kronor mer om året till bistånd? Rösta på KD.

Vill du prioritera Sverige först? Rösta på SD.

Missa inga viktiga nyheter

Få vårt dagliga nyhetsbrev direkt i din inkorg

Dela:
Redaktionen

Redaktionen

Skribent

0 publicerade artiklar

Kommentarer (0)

Innehållet som publiceras på Riks omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Inga kommentarer än. Bli den första att kommentera!

Få dagens viktigaste nyheter

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få de senaste artiklarna direkt i din inkorg varje morgon.

De viktigaste nyheterna varje morgon
Exklusivt innehåll och djupanalyser
Ingen spam – bara kvalitetsjournalistik
Avsluta prenumerationen när som helst

Genom att prenumerera godkänner du våra villkor och integritetspolicy