Debatt: Vänsterns pyrrhusseger och socialdemokratins dödsryckningar

Det ligger i sakens natur att Socialdemokraterna är beroende av att identifiera makthierarkier för att kunna ge sken av att stå på den förment svagares sida. När de traditionella makthierarkierna sedan länge är borta har invandrare från kulturellt avlägsna länder identifierats som denna svagare part. Denna nya väljarbas tenderar emellertid att rösta utifrån helt andra premisser; till exempel på vad som anses bäst för den egna etniska gruppens fortlevnad snarare än vad den enskilda individen värderar.

Fördelningen av röster följer idag till stor del etniska mönster. Som exempel är många utomeuropeiska invandrare småföretagare och har en inställning till skatter som är mer lik högerpartiernas. Trots det röstar de vänster av den anledning att deras kulturella och etniska identiteter helt enkelt är starkare; en vänsterregering är en garant för att inga krav på assimilering ställs. Till saken hör också en stor del av denna nya väljarbas har ursprung i länder där makten per definition är korrupt och där medborgarna ändå inte har några förväntningar på att kunna utkräva den på ansvar.

Om Socialdemokraterna vill fortsätta att vara det dominerande partiet kommer det sannolikt att behöva anpassa sin politik till denna väljargrupp med rötter i Mellanöstern. Ett parti med politik som korrelerar med denna väljargrupps intressen har emellertid redan sett dagens ljus i form av Nyans. Socialdemokraternas oro för detta parti är därmed befogad, även om en stor del av Nyans väljarbas i just detta val tycks ha lagt sina röster på Vänsterpartiet. Den dåvarande partiledaren Mikail Yüksel sägs också ha uppmanat potentiella väljare att rösta på V. Om Nyans kollaps berodde på en strategisk reträtt för att garantera maktskifte eller att Vänsterpartiet koopterade Nyans genom att anamma dess politik får framtiden utvisa.

Framtidens vänsterpolitik kommer av allt att döma att präglas av ett tillmötesgående av krafter som avser att öka islamiseringen av samhället. Förändringen är redan tydlig i Vänsterpartiet, som håller på att splittras upp i en islamistisk fraktion. Det är också tydligt att när partiföreträdare som hyser dessa åsikter engagerar sig i debatten gör de det allt som oftast i frågor som berör islam och islams roll i samhället snarare än i traditionella höger-vänsterfrågor. Att partiet inte tycks påverkas negativt utan snarare öka i opinionen av att ständigt beslås med att ha företrädare med antisemitiska och islamistiska åsikter beror sannolikt på att dessa åsikter inte avviker från de som väljarbasen hyser.

Engagerad samhällsmedborgare