Debatt: Vänsterpartiet vann förorten – men vad vann de väljarna för?

Inför valet ställde Kvinnokraft 4.0 samma tre frågor till samtliga riksdagspartier. De handlade om religiösa normsystem och svensk lag, religiös undervisning och tillsyn samt offentlig neutralitet. Sju partier svarade. Vänsterpartiet gjorde det inte, trots påminnelser.

Efter valet gav vi V en ny möjlighet. Nu frågade vi också varför partiet inte hade svarat före valet. Svarstiden gick ut den 23 september. Fortfarande inget svar.

Det är intressant. Inte minst när man ser vad Vänsterpartiet gjorde under åren före valet – och vad som sedan hände på valdagen.

V bestämde sig för att förankra sin politik i förorten

Flera år före valet bestämde sig Vänsterpartiet för att på allvar gå in i vad partiet självt kallar de ”politiskt eftersatta förorterna”. V konstaterade självkritiskt att den egna närvaron där var för svag och att det därför krävdes en ”omfattande och långsiktig satsning”. Partiet skulle vara ute i god tid före valet 2026, knacka dörr, ordna möten, bygga relationer och förankra sin politik.

Det är inget konstigt med det. Politiska partier söker upp väljare för att vinna röster – men också för att vinna människor för sin politik och samhällsmodell. Men vad hände när de kom dit?

Missionerade V om feminismen – eller blundade partiet för religiöst motiverade kvinnonormer?

Vänsterpartiet beskriver sig självt som socialistiskt och feministiskt. Partiet skriver om kvinnors frigörelse från patriarkatet och makt över sina egna liv, bekämpar hedersförtryck och säger uttryckligen att staten ska vara sekulär. (Vänsterpartiet)

När V knackade på dörrarna, berättade partiet då: Vi är feminister. Vi tror att kvinnor ska bestämma över sina egna liv. Vi accepterar inte att familjen, mannen eller religionen ger kvinnor mindre frihet än män. Vi tror på ett sekulärt samhälle. Vi bekämpar hedersförtryck. Det här är Vänsterpartiet. Vill du rösta på oss är det detta du får.

Det är här frågan blir intressant. V hade sagt att partiets politik skulle förankras i förorten. Var det också denna politik V vann väljarna för?

Partiet vann stort i segregerade områden

SVT uppmärksammade Vänsterpartiets stora ökningar i bland annat Rinkeby, Rosengård, Ronna och Råslätt. Aftonbladet intervjuade bland annat en man som röstat på Nyans 2022 men nu valde V. Han beskrev Nyansrösten som bortkastad och ville i stället rösta på ett etablerat parti med politiskt inflytande.

I områden där Nyans varit starkt 2022 föll partiet kraftigt samtidigt som V ökade stort. Det betyder inte att Nyans väljare som grupp gick till V. Men Aftonbladets intervju visar att en sådan förflyttning förekom.

Har V vunnit dessa röster genom att berätta vad kvinnors frihet och egenansvar har betytt – både för kvinnorna själva och för Sveriges utveckling och framgång? Var det sekularismen och den ekonomiska vänsterpolitiken? Motståndet mot SD och Tidöpartierna? Lokal organisering? Eller uppfattningen att V bättre företrädde muslimska väljares intressen?

Vad låg bakom framgången?

Aftonbladets intervjuer visar väljare som talar om hyror, arbetslöshet, välfärd, rasism och migration. V:s egna företrädare pekar också på omfattande dörrknackning och samtal om bland annat hyror, matpriser och välfärd.

Men det finns också uppgifter om mobilisering i muslimska miljöer till förmån för bland annat V. Nyans tidigare partiledare Mikail Yüksel och Hassan Khan har efter valet hävdat att moskéer indirekt främjat V och MP.

Så vem vann egentligen vem? Vann V väljarna för sin politik och samhällsmodell – eller vann väljarna V genom att få partiet att anpassa sig till deras?

Vad händer när väljarnas värderingar krockar med partiets?

Frågan är större än Vänsterpartiet. I segregerade områden kan människor, även svenskfödda, ha vuxit upp med andra värderingar kring religion, jämställdhet och individens frihet än de som präglar Sverige i stort. Där är också förtroendet för rättsväsendet ofta lägre och känslan av avstånd till övriga samhället större. Samtidigt har människor där politiskt inflytande.

Med möjligheten att påverka följer också ett ansvar att förstå grunderna för vårt gemensamma samhälle – demokrati, rättsstat, individuell frihet och skyldigheter. Dit hör att religion får både utövas och kritiseras och att religiösa regler aldrig står över svensk lag.

För Vänsterpartiet borde detta inte vara främmande. Partiets historia handlar om att förändra föreställningar om klass, makt och kön. V beskriver självt kvinnors organisering som avgörande för frigörelsen från patriarkatet och vill fortsätta den feministiska kampen.

V:s feminister väntade inte på att patriarkala värderingar skulle försvinna. De argumenterade mot dem. Varför skulle den kampen upphöra vid gränsen till Rinkeby eller Rosengård?

Om V tog med sig sin feminism och sina sekulära ideal ut i förorten är det därför svårt att förstå tystnaden kring just dessa värderingskonflikter. Vänsterpartiet gick ut för att vinna förorten. De lyckades. Men vad vann de väljarna för? Det hade varit intressant att höra Vänsterpartiets eget svar.

Efter valet ställde Kvinnokraft 4.0 därför frågor till Vänsterpartiet om de uteblivna svaren, valframgångarna i förorten, uppgifterna om mobilisering i muslimska miljöer och partiets syn på religiösa normsystem. Svarstiden gick ut den 23 september 2026. Något svar inkom inte.

Caroline Thelning,

Grundare och talesperson

Kvinnokraft 4.0