Josefin Utas: Förpassa idén om normlöshet till soptippen

Regeringen vill stärka säkerheten i svenska skolor. Bland förslagen finns att lärare ska få söka igenom elevers väskor, det ska bli inpasseringskontroller och obligatoriskt för skolor att ha en beredskapsplan. 

Åtgärderna är befogade, med tanke på de problem som skolorna brottas med idag. Samtidigt är det frustrerande att en viktig pusselbit i att skapa ordning och trygghet nästan aldrig diskuteras, något som är förebyggande på riktigt: Normer. 

För att kunna vistas med och verka tillsammans med andra behöver man gemensamma beteenderegler, skrivna eller oskrivna. Vilka dessa regler är i skolan, hur de förmedlas till eleverna, men också hur de ska upprätthållas, verkar dessvärre vara oöverstigliga frågor att avhandla. 

Orsaken till det hittar vi i den progressiva vänsterpolitik som de senaste 50 åren blivit förhärskande. Den har gått ut på att ifrågasätta och relativisera precis allt, inklusive etablerade och fungerade normer. Det har nästan ansetts vara ”fascism” att vara tydlig och tycka att vissa beteenden eller synsätt är bra och andra dåliga. Det är också ett sådant samhälle vi fått, ett gränslöst sådant, där unga löper amok. 

Vi har schabblat bort de goda normerna. 

Det här är ett betydligt större problem än att vara skolans eget. Skolan är en spegling av det omgivande samhället. Är inte vuxenvärlden tydlig med vilka beteenden som är acceptabla, så kommer det att vara svårt att upprätthålla dem i skolan. 

Våra politiker har ansvar för samhällets ramar, att bestämma vad som är lagligt och i viss mån önskvärt. Men de råder inte över allt, som vad enskilda lärare eller andra vuxna i skolan gör och säger. Däremot kan politikerna påskynda en nödvändig förändring, genom att erkänna betydelsen av de ideal och synsätt som vi förmedlar. 

Vill vi få tillbaka lärarnas status är det här någonstans vi måste börja. Lärarna och skolledningarna måste börja respektera sig själva, och inte låta sig hotas eller tryckas ner av dem som ser sin chans att kunna göra det. Men det gäller också alla oss andra.

Vi behöver en samhällsrörelse för att återupprätta goda önskvärda normer och stå på oss kring dessa, både i ord och handling. 

Barn och unga behöver tydliga besked om vad som gäller, i varje situation: Bete dig med hyfs! Var artig. Hjälp andra. Ta ansvar för dina saker. Vänta på din tur, och så vidare. Det är inte förtryck eller elakhet, utan att göra dem en tjänst. Vill de sedan revoltera så vet de åtminstone vilka normer de har att revoltera emot och får ta konsekvenserna som kommer av det. 

Josefin Utas, ingenjör och samhällsdebattör