Mira Klang: Socialdemokraterna vill göra kristna präster arbetslösa

Präster ska inte längre kunna anställas i Svenska kyrkan om de tackar nej till att viga homosexuella. Det här är inte första gången som Socialdemokraterna försöker ta ett steg för att avkristna Svenska kyrkan, men likväl gör det mig förbannad. 

Det är snart dags för höstens kyrkomöte. Den 29 september till 2 oktober möts de politiska ledamöterna i kyrkans högsta beslutande organ i den första sessionen för att i smågrupper bereda motioner från ledamöterna. 

Utskotten sammanställer sedan sina betänkanden som visar hur de tycker att kyrkomötet ska rösta under mötets andra session i november. 
I år ska en motion om tvångsvigning av homosexuella par, skriven av socialdemokraten Jesper Eneroth, behandlas. Redan nu möter motionen kraftigt motstånd från prästerskapet. I sitt förslag till beslut skriver Eneroth (S): 

”Kyrkomötet beslutar att Svenska kyrkan har en äktenskapssyn och en gemensam ordning för vigsel, enligt vilken kyrkan viger par av samma och olika kön, och att det därför inte går att hänvisa till 2009 års beslut för att inte viga samkönade par.”  

Kyrkans besked 2009 var att inställningen till samkönad vigsel inte skulle påverka antagning av prästkandidater eller anställning. År 2016 avvisade en enig läronämnd förslaget att göra beredskap att viga samkönade par till ett generellt villkor för prästvigning. Dessutom betonade kyrkomötets tillsyns- och uppdragsutskott att olika övertygelser måste kunna få betydelse för vad en enskild präst kan avstå från att göra. 

Om motionen, som förutom socialdemokraten även undertecknats av ledamöter från Centerpartiet, Öppen kyrka, Vänstern i Svenska kyrkan och De gröna i Svenska kyrkan, skulle röstas igenom, och beredskap att viga samkönade par blir ett krav vid all nyanställning av präster inom Svenska kyrkan så innebär det att en präst som av kristen övertygelse avstår inte kan få en ny prästtjänst i Svenska kyrkan. På grund av att vänstervridna politiker tycker så.

I praktiken skulle det innebära att en berörd präst får behålla sin nuvarande tjänst; men om prästen av någon anledning måste flytta eller vill söka en ny tjänst skulle det inte gå. Då skulle prästen alltså tvingas välja mellan att vara präst och att flytta. 

Inte helt oväntat har motstånd väckts mot detta, av 126 präster i Svenska kyrkan. Något som däremot kan tyckas vara lite mer oväntat är att motståndarna består av både präster som inte vill viga homosexuella par, och präster som faktiskt vill göra det. 

”En del av oss som skriver viger med glädje par av samma kön, en del av oss står fasta i att äktenskapet är mellan man och kvinna.”, skriver de i brevet som publicerats i Kyrkans Tidning. 

Detta innebär också att den som idag studerar för att kunna bli präst, inte kommer kunna få en anställning som just präst utan att gå med på att viga samkönade par. 

Då kan man ha påbörjat och kommit långt i sina studier, trygg i vetskapen att man som präst själv får välja hur man vill göra i frågan, för att plötsligt stå där med kunskap och studieskulder utan chans till anställning.  

Är det inte anmärkningsvärt att Socialdemokraterna, samma parti vars företrädare öppet talat om hur nöjda de är med att ha lyckats infiltrera Svenska kyrkan och därmed kunna förändra den inifrån, ska få avgöra hur kristendomen ska utövas utifrån sina egna progressiva ideal?  

Eller närmare bestämt inte utövas. För att som politiker tvinga troende präster i ett kristet samfund att göra något som strider mot en vanlig uppfattning inom religionen är definitionen av tvångssekularisering. Och det i en kyrka vars egentliga kristna värderingar utgör fundamentet i den svenska kulturen.  

Prästerna själva skriver till och med att inget samkönat par, enligt nuvarande ordning från 2009, har nekats vigsel i Svenska kyrkan. Vill inte en präst viga finns det helt enkelt alltid någon annan präst som faktiskt vill. 

Och säg att ingen präst skulle vilja viga ett homosexuellt par på grund av religiös övertygelse. Varför går då inte samma par och gifter sig borgerligt? Eller i en moské? 

När det gäller exempelvis islam i Sverige ska det alltid talas högt om religionsfrihet. Men när det gäller kristna präster ska de förväntas göra avkall på sin kristna tro för att få företräda den. Tycker någon att det låter rimligt? 

Svenska kyrkan ska inte vara en förlängning av Socialdemokraterna, för då är det inte längre en kyrka. Då är det ett politiskt parti.