Erik Hagström: Magdalena Anderssons lögner är ett mycket större problem än Simona Mohamssons floskler

På Dagens Nyheters debattsida klagar kommunikationsrådgivaren tillika Göran Perssons (S) tidigare presschef Anna Helsén på Simona Mohamssons (L) floskelretorik. Jag håller med Helsén att det är ett otyg med politiker som inte svarar på journalisternas frågor (en hel del av frågorna är dock inte av bästa kvalitet bör nämnas).

Helsén är redan utled på Mohamssons överdrivet regelbundna användning av ordet ”ansvar”. Men det finns onekligen fler politiker än Mohamsson att lasta för att det har gått inflation på ordet ansvar.

När Mohamsson upprepar ordet för många gånger är det dålig kommunikation. Men det är också ganska harmlöst.

Särskilt jämfört med hur demagogen Magdalena Andersson (S) med allsköns lögner och överdrifter larmat om att Sverigedemokraterna är ett hot mot demokratin. Detta utan att lyckas konkretisera vad hon faktiskt menar. Ni minns kanske hur illa det gick med den saken när hon frågades ut i SVT:s 30-minuter. Om inte: det gick inte bra.

Om vi ger Mohamsson lite tid kommer hon säkert slipa till sin retorik. Anderssons bristfälliga moral är dock ett problem som är svårare att åtgärda.

Hur är det då ställt med Helséns egna kvaliteter som kommunikatör, rentav en sådan som livnär sig på att ge råd om hur andra kan förbättra sin? Jag orkade faktiskt inte läsa hela hennes artikel.

Fast kanske smaken är som baken, men artikeln var svårläst och tråkig. Jag slutade läsa när den började handla om att hon hållit flera hundra medieträningar, och när jag skymtade något om ”ledare inom näringslivet” någon rad längre ner.

Nu är jag ju dock inte medietränad eller någon expert inom området så som Helsén, så jag kan bara hoppas att mitt förhoppningsvis enkla budskap med lite tur går fram: Magdalena Anderssons lögner och överdrifter är en större fara än Simona Mohamssons floskler. Och den senare är för övrigt med och leder landet. Får saker gjorda, pratar inte bara.