Richard Sörman: Jo DN, det räcker verkligen med invandring

Undertecknad undrade nyligen i ett inlägg på X: "varför räcker det aldrig?" Det handlade om invandring, om andelen människor i Sverige med utländsk bakgrund, och det handlade om en aktuell debattartikel i Svenska Dagbladet där två forskare påstod att den nya strama migrationspolitiken skrämmer bort högkvalificerade arbetskraftsinvandrare.

Mitt inlägg uppmärksammades snart av Dagens Nyheter. I en osignerad och naturligtvis kritisk ledartext skrev man: "Vissa inom Tidösfären ser faktiskt inte problemen med migration som en fråga om segregation – utan ogillar invandrare i sig." Och efter att ha citerat mitt inlägg drog man slutsatsen: "Även du som bidrar till svenskt välstånd är alltså, enligt Sörman, ett hot om du eller dina föräldrar är från ett annat land."

Jag ser tre problem med Dagens Nyheters kritik. 

Det första handlar om mitt påstådda ogillande av invandrare. Det här har vi hört till leda –migrationskritik handlar om att ogilla eller kanske till och med ”hata” invandrare. Invandringskritiker är främlingsfientliga rasister.

Då kan jag tala om för Dagens Nyheter att mitt eget och många andra Sverigevänners engagemang inte alls bygger på något ogillande gentemot invandrare utan på en kärlek till Sverige. Det är inte invandringen vi kritiserar, det är Sverige vi försvarar.

För om Sverige ska kunna förbli ett land som präglas av svensk kultur och svensk identitet måste Sverige rimligtvis ha en svensk majoritetsbefolkning. Och existensen av en svensk majoritetsbefolkning förutsätter en gräns för hur många människor som kan komma hit. Självklart integreras människor med tiden och till sist i någon mening ”blir svenskar”. Men om processen går för fort, och om de som kommer är för många kommer en sådan integrering eller assimilering aldrig kunna äga rum.

Med andra ord måste vi svenskar få sätta gränser och säga nej. Men det motiveras inte primärt av att vi ogillar människor från andra länder utan av att vi inser att ett litet land som Sverige måste undvika omfattande och hastigt genomförda demografiska förändringar.

På några decennier har Sverige redan tagit emot två-tre miljoner människor. Hur skulle det ha blivit med vårt svenska Sverige om den här politiken hade tillåtits fortsätta? Hur skulle Sverige ha sett ut om trettio år?