Stödet för minskat flyktingmottagande nästan uppe på rekordnivåer

Svenskarna är nästan lika negativa till flyktingmottagande som under kriget på Balkan i början på 1990-talet.

Det visar en långtidsundersökning från SOM-Institutet.

Perioden 1990-2023 har SOM-Institutet gjort en frågeundersökning där man fick ta ställning till frågan om att ”ta emot färre flyktingar i Sverige” och där möjliga svar var dåligt eller ganska dåligt, bra eller ganska bra samt varken eller.

Andelen negativt inställda till flyktingmottagande var som högst under krigen på Balkan och som lägst mitt under flyktingkrisen 2015-2016, då omkring 65 procent angav att de var ganska eller mycket positivt inställda till att ta emot färre flyktingar.

2023, sista året för SOM-Institutets långtidsstudie, var nästan lika stor andel av de tillfrågade svenskarna – 57 procent – positivt inställda till att ta emot färre flyktingar. Samtidigt var nästan lika liten andel av svenskarna – 20 procent – negativt inställda till att ta emot färre flyktingar.

SOM-Institutets långtidsstudie har sedan 2022 också uppvisat en ökande trend när det gäller andelen som är positivt inställda till att ta emot färre flyktingar.

Carl Eos kommenterar

Carl Eos, författare och debattör och krönikör här på Riks, tolkar de två linjerna i SOM-Institutets linjediagram som illustrerar resultatet för hela undersökningsperioden som åsiktsklyftan mellan svenska folket och ”etablissemanget”:

"Svenska folket var i 32 års tid för att minska flyktingmottagandet. Men etablissemanget var emot folket”, skriver Carl Eos i ett inlägg på Facebook. Han ser resultatet av undersökningen som en tydlig kritik till politikernas hantering av migrationen:

”Fungerade svensk demokrati? Ingen bröt mot några lagar och Sverige fick höga poäng i demokratiindex. Inget gjorde formellt sett något fel. Men fungerade svensk demokrati? Hade vi haft en helt annan situation i landet och i det offentliga samtalet idag om politiker hanterat situationen på ett annat sätt?”, avslutar Carl Eos.