Markus Johansson-Martis: SD:s landsbygdssatsning är större än många tror

Partiet har levererat förr. Redan strax efter valet 2022 infriades ett förslag jag själv trodde var osannolikt: tio kronor sänkt drivmedelspris.

Sedan dess har jaktreformer gjort det enklare för jägare att äga upp till dubbelt så många vapen med mindre byråkratiskt krångel. Även den nya småhusmodellen "Sverigehuset", som slopar kravet på bygglov, väntas kunna klubbas igenom om ungefär ett år.

Bra saker för människorna på landsbygden, helt enkelt. Men nu är nu, och då är då. Valrörelsen har anlänt och därmed har nya vallöften tittat fram.

För knappt en vecka sedan, den 31 juli, presenterade SD sina jakt- och skogsprogram i valmanifestet. Bland annat innehöll det en höjd gräns för avverkningsanmälan till två hektar och avgifter mot okynnesöverklaganden, en rejäl förstärkning av Sveriges internationellt sett unika modell med många privata skogsägare.

Därtill presenterade partiet, vid Göta kanal för elva dagar sedan, en strategi inspirerad av Norge, landet som är unikt i Europa med sina framgångar att hejda urbanisering: all ny lagstiftning ska analyseras utifrån landsbygdseffekter, byskoleslakten av 300 skolor ska stoppas med bryggstöd vid mindre barnkullar, och skolskjuts ska omfatta även gymnasieungdomar.

Ingen kan säga annat än att det är högst genomförbara förslag, som alla skulle gynna människor på landsbygden i hela landet.

Stora kliv

Till skillnad från tidigare förslag, som gynnar redan bosatta snarare än lockar nya, handlade dagens pressträff dock om just det senare. Duon Åkesson och Sjöstedt presenterade två intressanta förslag uppe i Piteå, vilka också var inspirerade av vårt grannland i väst.

SD går till val på att personer som bor i eller flyttar till någon av Sveriges glesbygdskommuner (totalt 73 stycken) ska få stora delar av sina studieskulder nedskrivna, såvida de jobbar i offentlig sektor.

CSN-skulden ska skrivas ner med en femtedel per år i max fem år, vilket ska bidra till att behålla offentlig service i kommunerna. Totalt handlar det om avdrag på över halva skulden: cirka 318 000 kr för den som pluggat fem år för att ta en master, exempelvis en lärare, och cirka 155 000 kr för den som pluggat till en kandidat på tre år, exempelvis en socionom.

Därutöver vill SD att alla arbetsgivare i dessa landsbygdskommuner ska slippa betala den allmänna löneavgiften, som utgör en skatt på 12,62 procent av bruttolönen. Detta skulle göra det påtagligt billigare att anställa, vilket förhoppningsvis leder till fler arbetstillfällen på landsbygden.

De uteblivna skatteintäkterna belastar statskassan direkt, snarare än försäkrings- eller pensionssystemen, och gott så. Men risken är inte liten att summorna det handlar om, ifall förslaget får effekten man önskar, kan bli tämligen stora även för staten.

Att ge och ta

Sanningen är att detta är just SD:s väljare, inte borgerlighetens.

Det finns ingen kostnadskalkyl, förstås, men undertecknad har svårt att se hur regeringsförhandlingar och reformutrymmet kommande år kommer att tillåta dessa reformer. Efter valnatten kommer partierna att ha en energikris till vintern att handskas med till följd av Irankriget, därutöver ett växande behov av nya fängelseplatser, ökade försvarsanslag, samt tillfälligt sänkta kollektivtrafikpriser och matmoms som löper ut och redan konkurrerar om samma marginal.

Även om SD gärna vill ha förslagen på plats måste de förhandla med övriga högerpartier som har helt andra väljargrupper att ta hänsyn till. Väljare som inte bor i Överkalix utan i Stockholms innerstad.

Förstås är det dyrt att ha rätt. Förslagen behövs, och det är bra att SD lyfter fram dem. Och vem vet. Ingen trodde väl att Sverigehusen skulle bli verklighet, och vips, snart är även de på plats.

Den som lever får se.