Debatt: Så bör vi klämma åt public service

Bristerna inom public service handlar inte bara om tendenserna till politisk snedvridning utan minst lika mycket om det de inte gör. Det är i den änden en reformering av SVT och Sveriges Radio bör fortsätta.

Moderaterna och Sverigedemokraterna hör till de partier som länge framfört välriktad kritik mot bland annat bristande opartiskhet hos public service. Genom TV4:s beslut nyligen att sluta sända via marknätet har Tidöregeringen oväntat fått lite hjälp på vägen eftersom public service tvingas omprioritera och spara.

Mindre resurser kommer inte räcka för att ge public service, och i synnerhet SVT, en välbehövlig reformering. En stor del av kulturen sitter i väggarna och den upprätthålls även genom snedvriden rekrytering – äldre ratas till förmån för yngre och man rekryterar sina spegelbilder och kompisar.

Om och när Tidöregeringen (eller någon annan borgerlig regering) får möjligheten att fortsätta reformeringen av public service tror jag de gör klokast i att fokusera på innehållet i SVT och på mediehusets uppdrag.

För det finns flera områden där SVT länge uppenbart inte tagit sitt ansvar:

Konsumentjournalistik om bil/motor och trafik: Sedan tittarsuccén Trafikmagasinet lades ned 2003 (programmet hade som mest cirka 2,4 miljoner tittare) har SVT lämnat det området obevakat. Av vilka orsaker, är en berättigad fråga.

Behovet av konsumentjournalistik om bilar/fordon och bilägande torde aldrig ha varit större. Att köpa och äga bil är en av livets större ekonomiska åtaganden och det har aldrig varit dyrare och svårare än idag. Att så är fallet visar Allmänna Reklamationsärenden där sakområdet motor slår rekord i antalet ärenden.

Journalistik om natur, jordbruk, skogsbruk och jakt: Journalistik som berättar om och förklarar Sveriges natur, vårt lands skogs- och jordbruk och hur jakt bedrivs och varför är område som till stora delar länge varit obevakade – med undantag av påkostade programproduktioner som ”Ett med naturen”, som ofta varit köpta utländska produktioner som egentligen mer är underhållning än berättande och folkbildande journalistik.

Journalistik om företagande, entreprenörskap och innovation: Public service journalistik har alltid haft primärt konsumentens perspektiv, på gott och ont. Problemet med detta synsätt är att vi mediekonsumenter fått en bristande kunskap om och förståelse för företagande och entreprenörskap, vilket i sin tur gör oss till mindre kompetenta konsumenter eftersom det ökar risken för att vi får felaktiga förväntningar på tjänster eller varor vi köper.

Företagande, entreprenörskap och innovation är en förutsättning för välfärd, välmående och trygghet – utan detta ingen välfärdsstat. Därför är det viktigt med bred journalistisk bevakning av företagande, entreprenörskap och innovation.

De tre områdena ovan är tydliga exempel där regeringen bör ställa högre krav på public service. Genom att börja göra detta tror jag också att vi kan åstadkomma varaktig förändring och förbättring, detta genom att få in nya och fler journalister med andra intressen och synsätt i public service mediehus.

Samtidigt är högre och nya krav på SVT och SR kanske inte det enda svaret på hur vi kan reformera public service. En stor del av de tjänster som det offentliga Sverige köper upphandlas som bekant idag.

Så om eller när SVT en dag står i begrepp att börja med till exempel konsumentjournalistik om bil och trafik så kanske vi istället bör fråga marknaden – upphandla uppdraget. Kanske skulle det då bli en kon kurant eller en ny aktör på mediemarknaden som visar sig bäst lämpad att producera nästa generation Trafikmagasinet.

I den nödvändiga reformeringen av public service bör regeringen tänka brett och nytt. Och då kanske inte lösningen alltid finns på Oxenstiernsgatan 34 i Stockholm.

Pierre Kjellin

Journalist och f.d medarbetare på Riks